Arbetsmiljö – Byggföretagen

Arbetsmiljö

Det krävs ett systematiskt arbetsmiljöarbete för att skapa en god säkerhetskultur på arbetsplatsen. Säkra och trygga arbetsplatser kännetecknas av att alla är involverade och uppmuntras att delta i ett arbetsmiljö- och säkerhetsarbetet. Här hittar du nödvändiga utbildningar och informationsmaterial anpassat för ditt företag.

Guider och hjälpmedel

AMP-Guiden (Arbetsmiljöplan-Guiden)

För att förenkla framtagandet av en arbetsmiljöplan har ett malldokument utarbetats, den så kallade AMP-Guiden (Arbetsmiljöplan-Guiden).

Arbetsmiljöregler

Sammanställning av gällande arbetsmiljöregler, grundutbildning för skyddsombud, asbest, BAS U, BAS kP mm.

Arbetsmiljörådgivning

Arbetsmiljötavla och byggskylt

Behöver du ordning och reda på alla arbetsmiljödokument som skall finnas tillgängliga på arbetsplatsen så har vi på Byggföretagen tagit fram en arbetsmiljötavla som är förtryckt. Vi har också tagit fram en byggskylt med arbetsmiljöregler som gäller på arbetsplatsen.

Arbetsmiljöutbildningar

Byggbranschens Utbildningscenters, BUC, utbildningar inom arbetsmiljö. Goda kunskaper i reglerna kring arbetsmiljö hjälper till att skydda dig själv, kollegor och medarbetare från skador och olyckor.

Arbetsmiljöverket

Myndigheten ger stöd till arbetsgivare för att ingen ska skadas eller bli sjuk på jobbet.

Arbetsplatsinformation med ID06

Avtal om överlåtelse av arbetsmiljöansvar

En byggherre kan överlåta sitt ansvar beträffande arbetsmiljön till en uppdragstagare. Entreprenören ansvarar då för arbetsmiljönavseende planering, projektering och/eller utförande.

Bortom noll – En hälsofrämjande byggbransch

Studie om bakomliggande orsaker till allvarliga arbetsolyckor inom branschen.

Byggbranschens webbaserade och kostnadsfria säkerhets­utbildning

Kursen fungerar utmärkt som säkerhetsintroduktion i företag av alla storlekar med tio språk - Safe Construction Training

Checklista allvarlig arbetsplatsolycka (till Arbetsmiljötavlan)

Delegering av arbetsmiljöuppgifter

Arbetsgivaren ska fördela arbetsmiljöuppgifter till personer i verksamheten som har möjlighet att förebygga ohälsa och olyckor, här hittar du en blankett som du kan använda för just detta.

Dialogmaterial – Belastningsskador

Genom att så tidigt som möjligt i en byggprocess tänka igenom vilka risker för belastningsbesvär som kan uppstå, kan mycket vinnas i form av bättre arbetsmiljö, ökad produktivitet och lägre kostnader.

Dialogmaterial – Risker kring fordon

Risker kopplade till fordon, maskiner och transportanordningar - hur kan vi själva undanröja eller minimera de riskerna. Här finns frågor att diskutera kring.

Dialogmaterial – Ohälsosam arbetsbelastning

Här finns exempel på vad man bör tänka på för att skapa hälsosammare arbetsplatser som är både sunda och säkra. Ohälsosam arbetsbelastning kan leda inte bara till sjukdomar utan även till oönskade händelser i form av olyckor och tillbud.

Dialogmaterial – Säkerhetskultur

Säkerhetskultur är de gemensamma attityder, värderingar och uppfattningar som chefer och medarbetare har om frågor kring säkerhet och arbetsmiljö. Hur kan vi själva förbättra säkerhetskulturen på våra arbetsplatser?

Dialogmaterial Säkerhetsdagen 2015-2020

Den internationella Arbetsmiljödagen 28 april är en årlig internationell kampanj för att främja en säker, hälsosam och anständigt arbete. Den 28 april är för övrigt också dagen som den fackliga rörelsen har vigt åt att hedra alla som har omkommit i arbetet. Här hittar du det dialogmaterial som vi tagit fram genom åren. Dessa kan du använda dig av vid ett personalmöte eller dylikt.

Dialogmaterial Säkerhetsdagen 2021

En säker arbetsplats i tidigt skede

Arbetsmiljösamordning vid planering och projektering.

Fallrisker

Arbeten med fallrisker ska riskbedömas och planeras noggrant av arbetsgivaren i förväg. Läs mer om vilka skydd som ska användas och hur skydden ska användas.

Förhandsanmälan (till Arbetsmiljötavlan)

Handintensivt arbete som kräver erbjudande om medicinsk kontroll

Handnajning med tång och användning av handhållen hammare är två arbetsmoment inom bygg- och anläggningsbranschen som kan karaktäriseras som handintensiva och därför ska ligga till grund för erbjudande om medicinsk kontroll.

K1-En ritning för ökad säkerhet på arbetsplatsen

Under 2012 tog vi, Skanska tillsammans med SBUF fram en rapport med fokus på att öka säkerheten samt minska skador för yrkes- och tjänstemän som jobbar i byggproduktionen. Målet var att ta fram en säkerhetsritning och ett förslag på arbetssätt som uppmärksammar moment på ritningar som kan innebära en säkerhetsrisk under produktionen. Genom att ta fram en säkerhetsritning och tillhörande arbetssätt uppnås också sekundäreffekten att lösningar som inte är säkra kan projekteras bort. Du hittar rapporten här.

Kemikalieförteckning för projekt

Blankett att skriva ut

Kemikalieförteckning för projekt

Få kontroll över vilka kemiska produkter som hanteras på arbetsplatsen med detta formulär,

Minderåriga på byggarbetsplatser

Regler och råd från Arbetsmiljöverket, Skolverket och branschen för företag som tar emot elever på praktik eller anställer personer under 81 år.

Olycksfall och tillbudsrapportering

Information och mallar om tillbudsrapportering. Med tillbud menas en oönskad händelse som hade kunnat leda till ohälsa eller olycksfall.

Ordnings- och skyddsregler (till Arbetsmiljötavlan)

En mall till hjälp för att upprätta ordnings- och skyddsregler på arbetsplatsen.

Personalutrymmen tillfälliga arbetsplatser 2020

Prevent

Prevent förmedlar kunskaper som hjälper företagen att förbättra arbetsmiljön.

Revision av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Riktlinjer vid delegering uppgiftsfördelning

Risker med handverktyg

Användning av handverktyg kan orsaka både olyckor och sjukdomar. Den största risken är förlorad kontroll över handverktyg.

Riskfyllda arbetsuppgifter för minderåriga

Förbjudna och tillåtna arbetsuppgifter för minderåriga utifrån Arbetsmiljöverkets AFS 2012:3.

Skydds- och miljörondsprotokoll

Blankett att enkelt skriva ut, ha i en pärm och efter ronden sätta upp på arbetsmiljötavlan så alla kan ta del av protokollet.

Skydds- och miljörondsprotokoll

Digitalt protokoll.

Ställningar

Du hittar mer information om ställningar på Ställningsentreprenörernas hemsida: www.stib.a.se.

Systematiskt arbetsmiljöarbete i byggverksamhet

Hjälpmedel för dig som vill bygga upp system för att säkra och förbättra arbetsmiljön.

Så skapar vi säkra arbetsplatser

Tips och råd för att få alla aktörer att ta sitt arbetsmiljöansvar på allvar.

Säkert arbete podden

Hur påverkar ljud och buller människan? Arbete med schakter, sele och många andra spännande samtal. Byggbranschens säkerhetspark skapar podden.

Taksäkerhet

Arbeten på tak behöver särskilda riskanalyser. Därför har Taksäkerhetskommittén, TSK, gett ut en branschstandard för detta. Här hittar du mer information och riskanalyser inför arbeten på tak.

Tysta boken – Beställ behändigt fickformat

Rapport som syftar till att öka säkerheten för alla som jobbar i produktionen.

Tysta boken – Ladda ner PDF

Rapport som syftar till att öka säkerheten för alla som jobbar i produktionen.

Varselväst för platsansvariga

Här beställer du väst att använda i händelse av en arbetsplatsolycka

Frågor och svar

BAS U erhåller inget eller bristfälligt underlag från BAS P!

Enligt AFS 1999:3 8§ ska Byggherren se till att en arbetsmiljöplan upprättas och finns tillgänglig innan byggarbetsplatsen etableras. Enligt AFS 1999:3 12§ ska BAS P upprätta arbetsmiljöplanen. Finns ingen arbetsmiljöplan innan etablering är det sanktionsavgiftskopplat.

Tolkning: En Arbetsmiljöplan ska finnas framtagen av Bas P, vilket ska bevakas att det utförs av byggherren.

BAS U funktion vid stamrenovering och kvarboende tar in egen entreprenör, vem samordnar inom området?

Enligt AML 3:6§ ska BH utse en BAS P och en BAS P. Enligt AML 3:7b§ ska BAS U samordna arbetet så risker förebyggs. Enligt AFS 1999:3 i tolkningarna till 6§ måste det alltid vara klart vem som utsetts till BAS. Vidare framgår att det vid en given tidpunkt endast får finnas en Byggarbetsmiljösamordnare.

Tolkning: Krav kan ställas till Brf:en vid upphandlingen/avtalstecknande, att inga andra entreprenörer tas in vid sidan om pågående entreprenad.

BAS U har tidsbrist att utföra sitt uppdraget tillfredställande!

Enligt AML 3:7e§ 2. ska arbetet tidsplaneras så att risker för ohälsa och olycka förebyggs. Vidare framgår av AML 3:6§ att Byggherren inte befrias från ansvar för sådana arbetsuppgifter som BAS P&U ska göra.

Tolkning: Här är det tydligt angett att byggherren har ett fortsatt ansvar som även inkluderar de uppgifter som BAS U ska utföra. Vilket bör innebära ett samarbete och stöttning från byggherren, så att BAS U får de förutsättningar som behövs för att uppdraget kan utföras tillfredställande.

BAS U:s ansvar när skyddsanordningar inte används eller tas bort

Enligt AML 8:2§ 4p döms den som uppsåtligt eller av oaktsamhet utan skäl tar bort en skyddsanordning eller sätter den ur bruk. Enligt AML3:7b§ ska BAS U samordna tillämpningen av relevant arbetsmiljöregler och kontrollera efterlevnad.

Tolkning: Avseende allmänna skyddsanordningar har alla ett personligt ansvar, vilket innebär att den som tar bort ett skydd måste så snart som möjligt sätta tillbaka det. BAS U ska tillse att det allmänna skyddet finns på plats och arbetsgivarna ska se till att riskanalyser görs och tillse att arbetstagarna har kunskap om de risker de har i arbetet och vilka åtgärder som ska vidtas.

Byggherren ger inte förutsättningar till BAS att genomföra tillfredsställande uppdrag!

Enligt AML 3:6§ utser Byggherren BAS P och BAS U. Byggherren befrias inte från ansvar för de arbetsuppgifter som BAS P och U har. Viktigt är bl a att BAS P kommer med redan i början av projekteringen och att BAS U ges möjlighet att samordna samtliga övriga entreprenörer på arbetsplatsen.

Tolkning: BAS P och BAS U är utsedda av Byggherren att utföra uppgifter enligt lag och förordning. Byggherren har alltid kvar sitt ansvar under förutsättning att det inte har överlåtits på någon uppdragstagare (AML 3:7c§). Detta innebär att det är i Byggherrens intresse att ge BAS P och BAS U de bästa förutsättningarna för att kunna utföra uppdragen på bästa sätt.

Hur och i vilken omfattning ska BAS U vara tillgänglig?

Enligt AML 3:7b§ och i AFS 1999:3 13-16§§ framgår vilka uppgifter som BAS U ska utföra. Tillgängligheten blir tydligt kopplad till hur dessa uppgifter kan utföras och hur BAS U kan disponera fler personer till uppgifterna (AFS 6§).

Tolkning: Utifrån uppgifterna enligt AML 3:7b och AFS 1999:3 13-16§§ och hur dessa fördelas kan personen som har funktionen BAS U bedöma hus mycket han/hon måste vara på plats. Att vara tillgänglig utöver detta är att nås per tfn.

När förhållandena och därmed riskerna ändras på byggarbetsplatsen kan BAS U ändra Ordnings- och skyddsreglerna?

Enligt AFS 1999:3 14§ ska BAS U genomföra eller låta genomföra alla anpassningar i arbetsmiljöplanen som kan komma att behövas med hänsyn till hur arbetet fortskrider och till de eventuella förändringar som ägt rum.

En av delarna i arbetsmiljöplanen är just Ordnings- och skyddsregler. Viktigt är att förändringen kommuniceras med alla berörda på byggarbetsplatsen. Omfattningen på kommunikationen beroende på vad det är men både muntligt och skriftligt behövs sannolikt.

Svårt att få UE och se att lämna sina riskanalyser till BAS U!

Enligt AFS 1999:3 17§ ska den som driver verksamhet på byggarbetsplatsen lämna uppgift om de risker som kan uppstå på grund av dennes verksamhet till BAS U.

Tolkning: Aktuella risker ska alltid lämnas till BAS U enligt Bygg- och anläggningsföreskriften. Görs inte det måste de efterfrågas för att kunna fylla i Arbetsmiljöplanen tillfredställande.

Tidspressen i projekten gör att rollen som BAS U kan bli motsträvande rollen som platschef i framdriften av projektet!

Enligt AML 3:6§ utser Byggherren BAS P och BAS U. Byggherren befrias inte från ansvar för de arbetsuppgifter som BAS P och U har. Viktigt är bl a att BAS P kommer med redan i början av projekteringen och att BAS U ges möjlighet att samordna samtliga övriga entreprenörer på arbetsplatsen.

Tolkning: Det är en bedömning som den organisation eller person gör att möjlighet finns att utföra uppdraget som BAS U som specificeras enligt AML 3:7b och AFS 1999:3 13-16§§

BAS P och BAS U är utsedda av Byggherren att utföra uppgifter enligt lag och förordning. Byggherren har alltid kvar sitt ansvar under förutsättning att det inte har överlåtits på någon uppdragstagare (AML 3:7c§). Detta innebär att det är i Byggherrens intresse att ge BAS P och BAS U de bästa förutsättningarna för att kunna utföra uppdragen på bästa sätt.

Två Byggherrar finns på samma arbetsområde. En för mark och en för byggnation. Båda utser BAS U trots att det är samma fysiska område!

Enligt AML 3:6§ ska BH utse en BAS P och en BAS P. Enligt AML 3:7b§ ska BAS U samordna samordna arbetet så risker förebyggs. Enligt AFS 1999:3 i tolkningarna till 6§ måste det alltid vara klart vem som utsetts till BAS. Vidare framgår att det vid en given tidpunkt endast får finnas en Byggarbetsmiljösamordnare.

Tolkning: Avseende detta saknas tydlig styrning från lagtexterna då det är ett tydligt krav att ”den som låter utföra ett bygg och anläggningsarbete” = Byggherren måste utse en Byggarbetsmiljösamordnare (BSU). Vilket leder till att om det finns flera byggherrar inom samma område så blir det också flera BAS U. Här önskar vi ett förtydligande i föreskriften.

Utländsk arbetskraft/språkförståelse – vem är ansvarig?

Enligt AML 3:”§ ska arbetsgivaren vidta alla åtgärder för att motverka att någon arbetstagare utsätts förmohälsa eller olycka. Arbetsgivare ska vidare enligt AML 3:3§ se till att arbetstagarna får god kännedom om de förhållanden som råder på arbetspasen. Arbetsgivaren ska också förvissa sig at arbetstagarna har den utbildning som behövs och vet vad han/hon ska göra för att undvika risker i arbetet. Enligt AML 3:7b§ 2p ska BAS U säkerställa att de som bedriver verksamhet på arbetssället tillämpar de regler som gäller samt följer gällande Arbetsmiljöplan.

Tolkning: Ytterst är det arbetskraftens arbetsgivare som ska säkerställa att personalen vet vilka risker som finns i arbetet och vilka åtgärder som krävs. BAS U ska sedan säkerställa att alla tar del av de ordnings-och skyddsregler som gäller.

Vad har BAS U för ansvar/uppgifter när det gäller dokumentation gällande ställningar?

Enligt allmänna råd i AFS 2013:4 är det viktigt att den som samordnar åtgärder till skydd mot ohälsa och olycksfall får tillgång till dimensioneringshandlingarna. Om det är fråga om byggnads­ och anläggningsarbete bör byggarbetsmiljösamordnaren för utförandeskedet även hålla dem tillgängliga.

Enligt 44 § ska en dimensioneringshandling, som normalt ska vara på svenska, delas upp i följande avsnitt:

  1. Beskrivning av konstruktionens läge och utformning.
  2. Lastförutsättningar och imperfektioner.
  3. Sammanställning och bedömning av förekommande lastfall.
  4. Beräkning av de lastfall som bedöms dimensionerande.
  5. Slutlig bedömning av konstruktionens säkerhet.

Vad har BAS U för ansvar/uppgifter när det gäller kontroll av ställningar?

Enligt AFS 2013:4 60§ ska arbetsgivaren lämna kopior av handlingarna om ställningen till byggarbetsmiljösamordnaren för utförandet, innan ställningen börjar användas. Detta om ställningen ska använda av flera arbetsgivare i byggnads­ och anläggningsarbete.  Byggarbetsmiljösamordnaren ska ha överinseende över kontrollen av att handlingarna finns tillgängliga på byggarbetsplatsen.

Enligt 61§ ska byggarbetsmiljösamordnaren för utförandet ha överinseende över den fortlöpande kontrollen för ställningar och väderskydd som används av flera arbetsgivare i byggnads­ och anläggningsarbete

Enlig Allmänna råd är det särskilt viktigt att kontrollera följande:

  • underpallning, 
  • förankring, 
  • skyddsräcken,
  • säkring av komponenter, särskilt arbetsplanskomponenter,
  • tillträdesleder,
  • väderskyddets tak, inklusive fastsättning och behov av snöskottning.

Det är viktigt att särskilt kontrollera en ställning som har varit utsatt för stark vind, annan väderlek som kan ha påverkat den, samt när den varit utsatt för någon annan oförutsedd händelse eller har stått oanvänd en längre tid.

Vad har Byggarbetsmiljösamordnaren för ansvar/uppgifter när det gäller ställningar?

Enligt AFS 2013:4 26 § ska, i samband med att en ställning eller ett väderskydd planeras, underlaget kontrolleras så att det med betryggande säkerhet kan bära upp den belastning som kan uppstå. Enligt 23 § riktar sig kontrollansvaret även till byggarbetsmiljösamordnare (för såväl projekterings-­ som utförandeskedet) inom byggnads-­ och anläggningsarbete.

Tolkning:

  1. Kontroll av underlaget
  2. Hålla handlingarna om ställningen tillgängliga
  3. Ha överinseende med den fortlöpande kontrollen av ställningen