Varsel och nyanmälda platser

Statistiken för antalet varsel & nyanmälda lediga platser är normalt en relativt god konjunkturindikator. Ett högt antal nyanmälda platser är ett tecken på optimism från arbetsgivare och högkonjunktur, likaså är ett högt varseltal ett tecken på en lågkonjunktur.

I diagrammet ovan framgår konjunktursvängningarna i byggbranschen tydligt. Under perioden 2004–2008 var aktiviteten mycket hög, med rekordlåga varselnivåer samtidigt som antalet nyanmälda platser ökade. I samband med den globala finanskrisen hösten 2008 steg varseltalen kraftigt, medan antalet nyanmälda platser minskade.

Återhämtningen efter finanskrisen var relativt snabb, men ekonomin påverkades fortsatt av skuldkrisen i euroområdet, vilket återigen bidrog till ökade varseltal inom byggbranschen. Det dröjde till omkring 2014 innan nästa högkonjunktur tog fart. Under de efterföljande åren var efterfrågan stark, företag upplevde omfattande rekryteringssvårigheter och antalet nyanmälda platser nådde en ny topp 2016.

Vid inledningen av coronapandemin 2020 ökade varslen kraftigt på den svenska arbetsmarknaden. I mars 2020 varslades över 42 000 personer om uppsägning, vilket var mer än dubbelt så många som under den mest varselintensiva månaden under finanskrisen (november 2008). Byggarbetsmarknaden klarade sig dock förhållandevis väl i jämförelse med många andra branscher, och även om varslen ökade var uppgången mindre dramatisk.

Under 2021 och inledningen av 2022 minskade varseltalen samtidigt som antalet nyanmälda platser ökade snabbt. Skillnaden mellan efterfrågan på arbetskraft och antalet varslade nådde en ny topp 2022, då det fanns över åtta nya jobb för varje person som varslades om uppsägning inom byggbranschen.

Utvecklingen vände därefter under 2023–2024, då varseltalen steg till de högsta nivåerna sedan finanskrisen samtidigt som antalet nyanmälda platser minskade kraftigt. Under 2025 syns åter tecken på förbättring, med sjunkande varsel och ett högre antal nyanmälda lediga platser.