Lokal­investeringar

Investeringarna i lokaler uppgick till 313 miljarder kronor 2025, varav 199 miljarder avsåg privata och 114 miljarder offentliga investeringar. I fasta priser minskade lokalinvesteringarna med cirka 3 procent under 2025, efter fyra år i följd med ökande investeringar.

De privata lokalinvesteringarna avser främst näringslivets investeringar i kommersiella fastigheter, såsom kontors- och affärslokaler. Även investeringar i industrifastigheter samt jord- och skogsbruksfastigheter ingår.

Investeringarna följer i stor utsträckning konjunkturutvecklingen. Efter 1990-talskrisen skedde en stark återhämtning, och under perioden 1993–2008 närmast tredubblades de privata lokalinvesteringarna i reala termer.

Den positiva utvecklingen bröts abrupt 2009 i samband med finanskrisen. Därefter följde några svagare år innan investeringarna åter började öka. Med undantag för nedgångarna 2020 och 2025 har de privata lokalinvesteringarna ökat årligen sedan 2015

De offentligt finansierade lokalinvesteringarna omfattar kommuners och regioners investeringar i exempelvis skolor, förskolor och sjukhus, samt statliga investeringar i fastigheter.

Till skillnad från de privata investeringarna påverkas dessa i mindre utsträckning av konjunkturcykler och styrs i stället i högre grad av demografisk utveckling, offentliga budgetförutsättningar och politiska beslut.

Under perioden 2005–2019 var utvecklingen tydligt positiv, och investeringarna ökade med 167 procent.

Under åren 2020–2022 minskade investeringarna med totalt 20 procent. Nedgången kan delvis förklaras av coronapandemin, som medförde lägre genomförandegrad och uppskjutna projekt i kommuner och regioner, men även av en svagare befolkningstillväxt och mer ansträngda offentliga finanser.

År 2023 bröts den negativa utvecklingen och investeringarna började öka igen. Uppgången drevs av både kommunala och regionala satsningar samt ökade statliga investeringar, särskilt inom försvar och rättsväsende. Utvecklingen förstärktes ytterligare under 2024 och 2025.