Regeringen slopar kravet på införandet av de hårt kritiserade effektavgifterna på el. - Det är en lättnadens suck att införandet av effektavgifter stoppas och att beslutsfattare hörsammar verkligheten, säger Sigrid Granström, energi- och miljöexpert, Byggföretagen.
Den komplexitet som avgiftsstrukturen kommit att innebära, med olika modeller i olika delar av landet, gör att få elkunder mäktat med att till sig syftet.
– Då blir det också svårt att uppnå målet – att sänka effekttopparna i nätet. Därtill riskerar effektavgiften att krocka med prissignaler, vilket gör att den reella effekten blir liten. När elpriset är lågt är det en prissignal att göra något som drar mycket el. Samtidigt säger effektavgiften att du ska sprida ut din användning, säger Sigrid Granström.
Enligt Byggföretagen är det positivt att beslutsfattare och myndigheter vågar rannsaka sina beslut. Samtidigt har den regulatoriska risken för samhällets aktörer ökat.
– Påbud som innebär nya affärsmodeller, förändrade produktionsprocesser och ställer krav på förändrade beteendemönster kostar tid och pengar. När spelreglerna plötsligt ändras på nytt kostar det ännu mer tid och pengar. Det är resurser som hade kunnat läggas på samhällsnytta, tillväxt och välfärd, säger Sigrid Granström.
Det nya beskedet från regeringen att Energimarknadsinspektionens föreskrifter ska ändras senast 30 juni, så att kravet på att alla elnätsföretag ska införa effektavgifter senast 1 januari nästa år slopas. Effektavgifter ska i stället vara frivilliga för elnätsbolagen.