Nya lagar och regler från 1 juli

• Arbetstillstånd för arbetskraftsinvandrare från tredje land

Lönekrav på minst 90 procent av medianlönen införs, samt obligatorisk heltäckande sjukförsäkring vid kortare anställningar. Reglerna för säsongsarbete och ICT-tillstånd har också skärpts (från 1 juni).

• Skärpta regler för aktivitetsstöd

Reglerna för personer som deltar i program hos Arbetsförmedlingen och uppbär aktivitetsstöd skärpts. Om individen inte deltar i program kan man nu bli utan ersättning direkt. Om det kommer en obligatorisk aktivitet i handlingsplanen att söka en utbildning, exempelvis SFI, kommunal vuxenutbildning eller högskola, och personen inte gör det, riskeras avstängning (från 1 juni).

• Åtgärder mot momsbedrägerier

Skatteverket får stärkta verktyg för att förhindra att oseriösa aktörer utnyttjar momssystemet. Myndigheten får utökade möjligheter att göra kontroller och kan neka en ny ansökan om momsregistrering. eller återkalla en befintlig, om det finns en påtaglig risk för skatteundandragande. Skatteverket kan även besluta att inte betala ut överskjutande ingående moms om bedrägeri misstänks.

• Boverkets nya byggregler

Regelverket ersätter BBR och EKS trädde i kraft den 1 juli 2025, men med en ettårig övergångsperiod. Från och med den 1 juli 2026 är det inte längre möjligt att tillämpa de äldre reglerna. De nya reglerna bygger i högre grad på funktionskrav, i stället för detaljerade tekniska lösningar.

• Effektiv och säker byggprocess 

PBL-reform som syftar till att effektivisera byggprocessen och stärka kontrollen. ”Byggbedömare” ersätter ”certifierat byggprojekteringsföretag” och rollen utökas till att omfatta kontroll under hela byggprocessen – från projektering till genomförande. Om en byggbedömare används behöver byggnadsnämnden inte pröva de delar som omfattas av byggbedömarens ansvar, varken vid lov, startbesked eller slutbesked. Samtidigt förstärks rollen som sakkunnig och för vissa särskilt riskfyllda byggåtgärder blir sakkunnigkontroll obligatorisk. I de fallen får en byggbedömare inte användas. Kontrollplanen delas upp i två delar – en för kontroll och en för avfall.

• Hyrköpslagen

En ny lag införs för att reglera hyrköp av bostadsrätter, ägarlägenheter och småhus. Syftet är att den som inte kan köpa en bostad direkt ändå ska kunna flytta in och betala en hyrköpsavgift samtidigt som man sparar ihop till kontantinsatsen som krävs. Lagen ställer bland annat krav på avtalets form och innehåll, informationsplikt för säljaren och ett begränsat besittningsskydd för köparen.

• Snabbare utbyggnad av kriminalvårdsanstalter

För att hantera platsbristen inom Kriminalvården införs en möjlighet för regeringen att meddela föreskrifter om tidsbegränsade undantag från vissa bestämmelser i PBL för att snabbt kunna bygga ut anstalter och häkten.

• Detaljregler för skyddsrum och skyddade utrymmen

Lag, 2026:440, om skyddsrum och skyddade utrymmen inför detaljregler för utformning, placering, byggande, underhåll, kontroll, ersättning och påföljder för skyddsrum och skyddade utrymmen. Bland annat införs en ny typ av enklare skyddsalternativ, till exempel förstärkta källare eller garage. Ansvar för planering och information ligger på stat, utsedda myndigheter och kommuner medan ägare och nyttjanderättshavare åläggs underhålls- och iordningställandeskyldigheter samt att ge tillträde. Byggherrar måste tidigt underrätta MCF om byggplaner och skyddsrumsbygge kan komma att bli en del av bygglovsansökan. Staten kan ersätta skäliga merkostnader, myndigheter kan förelägga och vidta åtgärder, och straffbestämmelser gäller för allvarliga överträdelser.

• Avfallsreglering i miljöbalken

Genom lag, 2026:507, införs en omfattande omreglering av avfallshanteringen i miljöbalken. Ett nytt kapitel samlar bestämmelser om avfallsförebyggande åtgärder, producentansvar, kommunalt ansvar och avfallshierarkin. Lagändringen innebär också krav på ekonomisk säkerhet för deponier, gruvdrift och geologisk lagring av koldioxid samt skärpta regler om kontroll, anmälningar och sanktioner. Dessutom ställs krav på nationell och kommunal avfallsplanering.

• Nytt mål för effektiv energianvändning och genomförande av EPBD

Regeringen föreslår ett nytt kvalitativt mål för effektiv energianvändning samt lagändringar för att genomföra det omarbetade EU-direktivet om byggnaders energiprestanda, EPBD, i svensk rätt. Förslaget innebär bland annat fler och utökade krav på energideklarationer, även vid betydande ombyggnader och för offentliga byggnader. Fastighetsägare ska kunna upprätta frivilliga energirenoveringsplaner. Dessutom föreslås ändringar i plan- och bygglagen, PBL, där begreppet hållbar mobilitet införs och omfattar både laddinfrastruktur och cykelparkering.

• Lagändringar för att genomföra delar av energieffektivitetsdirektivet

Regeringen föreslår lagändringar för att genomföra delar av EU:s energieffektivitetsdirektiv i svensk rätt. Förslaget innebär bland annat en ny lag om energiledningssystem och energikartläggning för företag med hög energianvändning, utvidgade krav på kostnads-nyttoanalyser inom energiområdet samt skärpta regler för fjärrvärme och fjärrkyla. Ändringarna innebär även att fossilfria energikällor ska prioriteras enligt miljöbalkens bestämmelser.

• Permanent skattefrihet för laddel på arbetsplatsen

Den tidigare tillfälliga skattefriheten för förmån av laddel blir permanent. Det innebär att anställda som laddar sin privata bil eller förmånsbil vid en laddningspunkt som arbetsgivaren tillhandahåller i anslutning till arbetsplatsen inte behöver förmånsbeskattas för detta. Skattefriheten gäller dock inte för laddning i den anställdes bostad.

• Utvidgat avdrag för tjänsteresor med laddhybrid

För att lösa ett problem i nuvarande regler införs ett nytt undantag den 1 juli 2026.  Anställda kan nu ladda sin laddhybrid gratis på jobbet och ändå göra avdrag för de kostnader de har för bensin eller diesel under tjänsteresan.