Ordförklaring
Uppdaterad:
Allmän tjänsteplikt
Allmän tjänsteplikt innebär att man tjänstgör inom verksamheter som måste fungera även vid krigsfara och krig. Det kan betyda att man 1) fortsätter på sitt vanliga jobb, 2) tjänstgör enligt särskilt avtal som man kan ha genom medlemskap i en frivillig försvarsorganisation, eller 3) får i uppgift av Arbetsförmedlingen att utföra arbete som är särskilt viktigt för totalförsvaret.
Bygg- och reparationsberedskap
Byggnads- och Reparationsberedskapen (BRB) var en svensk beredskapsorganisation för byggnadsverksamhet. BRB existerade 1944 till 2007 och organiserade företag inom den civila byggindustrin, och hade i stort sett alla svenska byggföretag som medlemmar. Uppgiften för BRB var att under krig och höjt beredskapsläge utföra totalförsvaret.
Just nu utreds införandet av en modern version av bygg- och reparationsberedskap. Byggföretagen för dialog med utredningen och bistår den med inspel.
Civilt försvar
Civilt försvar handlar om hela samhällets förmåga att skydda civilbefolkningen vid krigsfara och krig. Det kan vara att se till att sjukvården fungerar, liksom mattransporter, vattenförsörjning och barnomsorg. För att samhället ska fungera så bra som möjligt behöver människor gå till jobbet som vanligt, även vid kris eller krig.
Höjd beredskap
Regeringen kan besluta om höjd beredskap om det exempelvis utbryter krig och konflikter i vårt närområde, eller om läget i övrigt i omvärlden allvarligt påverkar vårt land eller hotar vår säkerhet och självständighet. Höjd beredskap ger regeringen större handlingsfrihet att agera och fatta olika beslut.
Högsta beredskap
Högsta beredskap är den högsta av de två beredskapsnivåerna och råder automatiskt om Sverige hamnar i krig. Om regeringen beslutar om högsta beredskap kan det också handla om att det råder krigsfara (alltså inte krig). All samhällsverksamhet som bedrivs ska då stödja totalförsvaret. Myndigheter och kommuner ska krigsorganiseras och allmän tjänsteplikt införs.
Krigsplacering
Enligt lagen om totalförsvarsplikt avser ”krigsplacering” den placering som görs av totalförsvarspliktiga med värnplikt eller civilplikt. Begreppet krigsplacering används också för planeringsåtgärden att registrera personer hos Plikt- och prövningsverket. Det gäller dels personer som är rekryterade och utbildade av de frivilliga försvarsorganisationerna och som ska tjänstgöra hos en offentlig aktör vid höjd beredskap genom ett frivilligavtal, dels vissa anställda. Det senare har kommit att kallas ”krigsplacering med anställningsavtalet som grund”.
Krigsorganisation
Statliga myndigheter, kommuner och regioner ska ha en krigsorganisation: En del arbetsuppgifter kommer av naturliga skäl att se annorlunda ut och arbetet kan behöva göras under svåra förhållanden. Detsamma gäller också många företag. En bemannad, utrustad och övad krigsorganisation ger bättre förutsättningar för en organisation att upprätthålla sin verksamhet.
Krigsorganisationen ska ha förmåga att uthålligt lösa sina krigsuppgifter vid höjd beredskap och krig. En aktör som har övergått till krigsorganisation ska så långt möjligt fortsätta att bedriva sin ordinarie verksamhet.
Arbetet med att ta fram en krigsorganisation handlar om att på förhand avgöra vilka verksamheter som ditt företag behöver prioritera och kunna bedriva vid höjd beredskap, och ytterst krig. Nästa steg är att planera för att anpassa din verksamhet i syfte att klara av att genomföra dessa uppgifter, även under mycket svåra förhållanden. I en situation med höjd beredskap är det sannolikt att det inte går att upprätthålla all verksamhet, och att nya uppgifter som inte görs i fredstid tillkommer.
Krigsorganisationens fokus bör därför vara på samhällsviktig verksamhet och uppgifter som tillkommer i höjd beredskap.
Kontinuitetsplanering, eller -hantering
Kontinuitetshantering, företagets Plan B, utgör ett viktigt verktyg för att planera för att bedriva sin verksamhet på en tolerabel nivå oavsett störning och på så vis förhindra att ekonomiska och personella värden går förlorade. Detta är särskilt viktigt (och ofta kravställt i upphandlingsavtal) om företaget levererar varor och tjänster till samhällsviktig verksamhet.
Exempel på aktiviteter inom kontinuitetshantering:
- Kartlägga samhällsviktiga verksamheter och kritiska aktiviteter
Totalförsvar
All militär och civil verksamhet som behövs i händelse av krig. Sveriges totalförsvar ska skydda och försvara landet, människors liv och hälsa, samhällets funktioner, demokratin och mänskliga rättigheter. Om totalförsvaret fungerar väl och om omvärlden vet om det så minskar risken att andra vill angripa eller utöva påtryckningar mot Sverige.
I totalförsvaret ingår alla svenskar mellan 16-70 år och har som uppgift att tillsammans kämpa för att Sverige ska fungera som ett fritt land även vid kriser och om det blir krig. Det kallas för totalförsvarsplikt.
Totalförsvarsplikt
I Sverige gäller totalförsvarsplikt. Det innebär att alla som bor här och är mellan 16 och 70 år kan kallas in för att hjälpa till på olika sätt vid krigsfara och krig.
Det finns tre typer av totalförsvarsplikt:
- Värnplikt i Försvarsmakten.
- Civilplikt inom verksamheter som regeringen beslutar om. Till exempel inom räddningstjänst, barnomsorg och sjukvård.
- Allmän tjänsteplikt innebär att man tjänstgör inom verksamheter som måste fungera även vid krigsfara och krig. Det kan betyda att man 1) fortsätter på sitt vanliga jobb, 2) tjänstgör enligt särskilt avtal som man kan ha genom medlemskap i en frivillig försvarsorganisation, eller 3) får i uppgift av Arbetsförmedlingen att utföra arbete som är särskilt viktigt för totalförsvaret.
- Identifiera beroenden av resurser
- Bestämma vad som är acceptabla avbrottstider
- Genomföra åtgärder som minskar risken för störningar
- Planering för bortfall av personal
- Planering för bortfall av energi
Företag behöver ta större hänsyn till hybrida hot i kontinuitetshanteringen, till exempel cyberangrepp eller sabotage, som sker oavsett om det råder höjd beredskap eller inte.