Frågor och svar om karensavdrag
Just nu diskuteras karensavdragt. Här ger vi dig svar på några av de vanligaste frågorna.
Vad är karensavdraget?
Karensavdraget är ett avdrag på sjuklönen som görs när den anställde blir sjuk. Kort och enkelt fungerar det så här:
- När man är sjuk får man normalt cirka 80 % av lönen
- Men i början av sjukperioden görs ett engångsavdrag
- Avdraget motsvarar ungefär 20 % av en veckas sjuklön
Dock finns en begränsning:
- Max 10 karensavdrag under en 12‑månadersperiod
- Därefter görs inga nya avdrag under perioden
- Arbetsgivaren betalar då sjuklön från dag 1 utan avdrag, fortsatt på nivån cirka 80 %
Vem står för kostnaden när en anställd är sjuk?
Det är arbetsgivaren som ansvarar för sjuklönekostnaderna de första 14 dagarna. Skulle karensavdraget avskaffas innebär det alltså direkt ökade kostnader för företagen.
Vad är fördelarna med karensavdrag?
Karensavdraget bidrar till lägre sjukfrånvaro och samtidigt som den håller nere sjuklönekostnader för arbetsgivare.
Varför bör vi behålla karensavdraget?
Karensavdraget är en viktig och välfungerande självrisk i sjukförsäkringen. Det stärker ansvarstagandet, bidrar till hög sysselsättning och håller sjukfrånvarokostnaderna under kontroll.
Vilka konsekvenser får ett avskaffat karensavdrag?
Ett avskaffat karensavdrag riskerar att leda till en rad konsekvenser för företagen:
- ökade kostnader
- svårare att bemanna och planera verksamheten
- försämrade möjligheter att växa. Tre av fyra företagare inom bygg anser att ett avskaffat karensavdrag skulle hämma produktionen.
För Sverige innebär det
- lägre tillväxt
- sämre förutsättningar för att skapa nya jobb.
Hur fördelar sig karensavdraget mellan arbetare och tjänstemän?
Statistik från SCB visar inte på några stora skillnader mellan arbetare och tjänstemän. Enligt SCB:s statistik från år 2023 var andelen arbetare med minst ett sjukfall med karensavdrag 61 procent. Motsvarade siffra för tjänstemännen var 50 procent. (Källa: Svenskt näringsliv)
Vad hände senaste Sverige avskaffade karensavdraget?
1987 avskaffades den dåvarande karensdagen och ett år senare kunde man notera det högsta genomsnittet av sjukdagar per person. Hela 25 sjukdagar – i genomsnitt alltså. Att jämföra med ungefär 15 sjukdagar per år i dag. (Källa: Östersunds-Posten)
Norge har inget karensavdrag, varför ska Sverige ha det?
Slopat karensavdrag är ett dyrt experiment som Sverige redan har provat. Likt Norge testade Sverige 1987 att avskaffa karensavdraget. Det ledde till att Sverige fick bland Europas högsta sjukfrånvaro – och att kostnaderna för sjukförsäkringen skenade. I Norge uppgår kostnaden för sjukfrånvaro till 8 procent av BNP. Det är högst i Europa och mer än dubbelt så högt som i Sverige. (Källa: Svenskt näringsliv)