Nyheter på affärsavtalsområdet inför årsskiftet 2021/2022
Ändrade regler för upphandlingar under EU:s tröskelvärden 1 februari 2022
Med syfte att förenkla regelverket införs ändringar i lagarna om offentlig upphandling – LOU (lag om offentlig upphandling), LUF (lag om upphandling inom försörjningssektorerna) och LUFS (lag om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet) – som ska gälla för upphandlingar som påbörjas från och med den 1 februari 2022.
Ändringarna gäller för det så kallade icke-direktivstyrda området, bland annat för upphandlingar under EU:s tröskelvärden. Det ändrade regelverket ska utgå från de grundläggande upphandlingsprinciperna och enbart innehålla bestämmelser som är nödvändiga för att ge ramar åt de upphandlande organisationerna samt skydd åt leverantörerna. De upphandlande organisationernas utrymme att fritt utforma varje upphandling blir därmed större vilket kan innebära att leverantörer får vänja sig vid individuellt utformade upphandlingar i större utsträckning.
Här nedan sammanfattar vi några av förändringarna.
Två nya kapitel införs
Det nuvarande regelverket för upphandlingar under EU:s tröskelvärde ersätts med två nya kapitel i respektive lag; ett för annonspliktiga upphandlingar (19 kap i LOU) och ett för direktupphandlingar (19 a kap i LOU).
Kravet på att använda ett visst upphandlingsförfarande tas bort
De upphandlande organisationerna får större möjlighet att utforma förfarandet utifrån de specifika omständigheterna i varje enskild upphandling. De grundläggande principerna ska fortfarande följas och kravet på annonsering för upphandlingar som inte får direktupphandlas finns kvar. Det ska framgå tydligt av upphandlingsdokumenten hur upphandlingen ska gå till. Som utgångspunkt ska förfarandet vara skriftligt och upphandlingarna ska även fortsättningsvis dokumenteras. Muntlig kommunikation får förekomma men ska då dokumenteras.
Upphandlingen ska beskrivas i upphandlingsdokumenten
Då utrymmet för den upphandlande organisationen att själv utforma varje upphandling ökar är det viktigt att den upphandlande organisationen också tydligt informerar hur upphandlingen ska gå till. En ny bestämmelse ska ge vägledning om vad upphandlingsdokumenten ska innehålla. Bland annat ska det finnas uppgifter om hur förfarandet ska genomföras samt tillräckligt med information för att det ska vara möjligt för leverantörer att delta och lämna konkurrenskraftiga anbud.
Möjligheten att föra dialog och förhandla i en upphandling tydliggörs
Bestämmelsen är tänkt att förtydliga att möjligheten till en löpande dialog under pågående upphandling finns samt att uppmuntra att den utnyttjas för att undvika onödiga missförstånd. Dialogen omfattar dock den kontakt som upphandlande organisationer redan i dag har med leverantörer, bland annat vid frågor och svar och rättelse av anbud, varför det är tveksamt om bestämmelsen kommer innebära någon verklig förändring. Dialogen får omfatta rättelser av fel, förtydliganden och kompletteringar av anbudet eller andra handlingar som leverantören har lämnat in men om det tillåts för en leverantör ska övriga ges motsvarande möjlighet.
En upphandlande organisation ska också få förhandla med en leverantör om alla aspekter av upphandlingsdokumenten, förutom minimikrav och tilldelningskriterier, och alla aspekter av anbudet eller andra handlingar som har lämnats in av leverantören.
En ny definition av direktupphandling införs
Med direktupphandling avses ett förfarande för tilldelning av kontrakt eller ingående av ramavtal utan krav på annonsering. De grundläggande upphandlingsprinciperna ska tillämpas även vid direktupphandlingar men relevansen och den faktiska innebörden av de olika principerna varierar beroende på föremålet för kontraktet, kontraktsvärdet och upphandlingsärendets karaktär.
Direktupphandlingsbeloppet höjs och anges som nominellt värde direkt i lagtexten
Beloppsgränserna för direktupphandling skrivs in i lagarna och höjs till 700 000 kr i LOU och 1 200 000 kr i LUF och LUFS.
En ny möjlighet till direktupphandling i samband med överprövning införs
Direktupphandling ska under vissa förutsättningar vara tillåten i samband med att en upphandling eller ett avtals giltighet överprövas. Direktupphandling är enbart tillåtet vid en anskaffning som är nödvändig för att tillgodose ett angeläget behov som har uppstått till följd av sådan överprövning och enbart för upphandlingar som beräknas understiga tillämpligt tröskelvärde. Ett kontrakt som har tilldelats genom direktupphandling får inte ha längre löptid eller vara mer omfattande än vad som krävs med hänsyn till upphandlingens syfte.
Frågor med anledning av de ändrade reglerna för upphandlingar besvaras av Byggföretagens entreprenadjurister,
Nytt ställningstagande från Skatteverket rörande momshanteringen vid kommuners inköp av byggtjänster
Skatteverket har nyligen publicerat ett ställningstagande rörande kommuners inköp av byggtjänster, och tillämpningen av omvänd skattskyldighet. Utför ni tjänster åt en kommun är det viktigt att ni kontrollerar huruvida kommunen kan anses vara ett byggföretag i momslagens mening. Om kommunen är ett byggföretag ska ni som tillhandahåller byggtjänster till kommunen fakturera byggtjänsterna med omvänd skattskyldighet. Nedan beskrivs förutsättningarna för omvänd skattskyldighet generellt, och vilka effekter detta leder till för er som tillhandahåller byggtjänster till kommuner.
Skatteverket har förtydligat att omvänd skattskyldighet ska gälla även om kommunens inköp görs för kommunens myndighetsutövning, det vill säga för icke-ekonomisk verksamhet. Att en kommun kan vara byggföretag om kommunen säljer byggtjänster följer av momslagens regler. Skatteverket har i tidigare ställningstaganden uttalat att en kommun i normalfallet inte är ett byggföretag. Genom det nya ställningstagandet har detta i viss mån ändrats.
Omvänd skattskyldighet
Reglerna om omvänd skattskyldighet vid inköp av byggtjänster innebär att det är köparen, istället för säljaren, som ska redovisa momsen på inköpet. När en säljare ska fakturera för byggtjänster måste denne avgöra om köparen är ett byggföretag i momslagens mening. Köparen är ett byggföretag om köparen i sin ekonomiska verksamhet mer än tillfälligt tillhandahåller byggtjänster. Omvänd skattskyldighet gäller även när en beskattningsbar person i en sidoverksamhet tillhandahåller byggtjänster.
Vem kan vara byggföretag enligt momslagen?
Momslagens regler innebär att om en kommun mer än tillfälligt säljer byggtjänster kommer denne att anses vara ett byggföretag, och därmed ska omvänd skattskyldighet gälla vid kommunens inköp av byggtjänster.
Det är relativt vanligt att kommuner tillhandahåller byggtjänster till kommunala bolag eller privatpersoner i samband med till exempel exploatering av markområden. Görs detta kommer kommunen att anses vara ett byggföretag, det gäller även om endast ett eller några kommunala organ inom kommunen mer än tillfälligt tillhandahåller byggtjänster. Ni som byggföretag måste därmed tillämpa reglerna om omvänd skattskyldighet vid tillhandahållande av byggtjänster till en sådan kommun. Detta gäller även då ni tillhandahåller byggtjänster till staten. Det saknar betydelse om de inköpta byggtjänsterna avser den icke-ekonomiska verksamheten (myndighetsutövningen) i kommunen.
Kommentar
För er som tillhandahåller byggtjänster till kommuner blir det viktigt att kontrollera status på kommunen. Är kommunen att betrakta som ett byggföretag utifrån momslagens regler eller ej?
Skulle det vara så att ni som byggföretag felaktigt fakturerar kommunen med moms, trots att kommunen utgör ett byggföretag i momslagens mening, kommer kommunen inte att ha avdragsrätt eller få ersättning för den ingående momsen. Eventuella skattetillägg för den felaktiga hanteringen bör dock i detta fall utgå till kommunen direkt. Skulle det omvända inträffa, att ni som byggföretag använder er av omvänd moms, och det sedan visar sig att kommunen inte är att betrakta som byggföretag, är det ni som felaktigt underlåtit att debitera moms. Ett eventuellt skattetillägg kommer då att påföras er (som tillhandahållit byggtjänsterna). Detta gäller även om det är kommunen som lämnat felaktiga uppgifter om sin status till er.
För att minska risk för tvist med kund om merkostnader på grund av felaktig momshantering och skattetillägg är det därför viktigt att uppgifter om kommunens status inhämtas från kommunen. Den som säljer byggtjänster till en kommun bör således i förväg, skriftligen – från kommunen – inhämta uppgifter om kommunen är att betrakta som byggföretag eller ej, och om omvänd skattskyldighet därmed ska tillämpas.
Skatteverkets nya ställningstagande innebär en delvis ändrad bedömning jämfört med tidigare, och med anledning av detta ska det nya synsättet börja gälla först från den 1 januari 2022.
Läs mer: