Arbetslösa byggnadsarbetare

Under 1970- och 1980-talen varierade arbetslösheten bland byggnadsarbetare mellan som högst 9,8 procent (1983) och som lägst 2,4 procent (1989). 1990-1994 genomgick Sverige en finanskris som dramatiskt påverkade arbetslösheten inom sektorn, då det under krisen skedde en kraftig nedgång i bostadsproduktionen. Arbetslösheten nådde sin topp 1994, då 26,7 procent av medlemmarna i Byggnads arbetslöshetskassa var arbetslösa, till antalet var det närmare 32.500 som inte hade ett jobb.     

Bättre konjunkturläge i slutet av 1990-talet gjorde det möjligt att få arbete inom andra branscher och detta ledde bland annat till att cirka 20.000 byggnadsarbetare lämnade byggbranschen. Arbetslösheten minskade, om än i något långsammare takt än uppgången under finanskrisen. I början av 2000-talet ökade åter arbetslösheten och år 2004 fanns drygt 10.000 öppet arbetslösa byggnadsarbetare i sektorn, vilket motsvarade 10,0 procent av medlemmarna.  

Tack vare en uppgång i konjunkturen minskade sedan antalet arbetslösa och 2008 var arbetslösheten nere på 4,1 procent. I spåren av finanskrisen 2007-2008 nåddes en ny topp i antalet arbetslösa, då 8.400 eller 8,3 procent av medlemmarna var arbetslösa år 2009. Marknaden började snabbt återhämta sig efter finanskrisen, vilket gjorde att sysselsättningen steg och arbetslösheten sjönk. År 2023 hade andelen minskat till 4,1 procent, vilket motsvarar drygt 5.300 personer. Under den senaste tioårsperioden har antalet medlemmar i Byggnadsarbetarnas A-kassa ökat med cirka 26.000 personer, och antalet uppgick 2023 till cirka 132.000 yrkesverksamma medlemmar.