Arbetslösa byggnadsarbetare

Publicerad:

Under 1970- och 1980-talen varierade arbetslösheten bland byggnadsarbetare i Byggnads medlemskår mellan som högst 9,8 procent (1983) och som lägst 2,4 procent (1989). 1990-1994 genomgick Sverige en finanskris som dramatiskt påverkade arbetlösheten inom sektorn, då det under krisen skedde en kraftig nedgång i bostadsproduktionen. Arbetslösheten nådde sin topp  1994, då 26,7 procent av de yrkesverksamma byggnadsarbetarna var arbetslösa, till antalet var det närmare 32.500 som inte hade ett jobb.     

Bättre konjunkturläge i slutet av 1990-talet gjorde det möjligt att få arbete inom andra branscher och detta ledde bland annat till att cirka 20.000 byggnadsarbetare lämnade byggbranschen. Arbetslösheten minskade, om än i något långsammare takt än uppgången under finanskrisen. I början av 2000-talet ökade åter arbetslösheten och år 2004 fanns drygt 10.000 arbetslösa byggnadsarbetare i sektorn, vilket motsvarade 10,0 procent av medlemmarna.  

Tack vare en uppgång i konjunkturen minskade sedan antalet arbetslösa och 2008 var arbetslösheten nere på 4.1 procent. I spåren av finanskrisen 2007-2008 nåddes en ny topp i antalet arbetslösa, då 8.800, eller 8,7 procent av de yrkesverksamma byggnadsarbetarna var arbetslösa år 2009. Marknaden började dock snabbt återhämta sig, vilket gjorde att sysselsättningen steg och arbetslösheten sjönk. År 2018 hade andelen minskat till 3,2 procent av Byggnads medlemskår, vilket motsvarar drygt 3.700 personer. Under den senaste tioårsperioden har Byggnads medlemskår ökat med cirka 17.700 personer, och antalet uppgick 2018 till cirka 117.800 yrkesverksamma medlemmar.