Bostads­investeringar

Fasta bruttoinvesteringar i bostadshus, samt fritidshus och transaktionskostnader enligt SCB:s nationalräkenskaper (NR).

Publicerad:

Investeringarna i bostäder uppgick till 234 miljarder kronor 2019. Av dessa var 119 miljarder nybyggnadsinvesteringar och 91 miljarder ombyggnadsinvesteringar. Investeringarna i fritidshus uppgick till 7 mdkr och transaktionskostnader var 16 mdkr

Bostadsbristen i mitten av 1960-talet blev snabbt ett betydande politiskt problem som resulterade i det så kallade miljonprogrammet. Programmet innebar att en miljon bostäder skulle byggas inom loppet av tio år, från 1965 till 1975. Totalt byggdes 920 000 lägenheter i flerbostadshus och investeringsnivåerna i nybyggnation från denna period har ännu inte uppnåtts igen. I slutet av miljonprogramsperioden gick luften ur bostadsmarknaden och nyproduktionen minskade fram till mitten av 1980-talet. Den totala investeringsvolymen i bostäder låg emellertid kvar på en tämligen jämn nivå genom satsningar på ombyggnationer.

I början av 1990-talet genomfördes omfattande förändringar i skattepolitiken, vilket försämrade förutsättningarna för bostadsbyggandet. Kombinationen av förändringar i momssystemet, höjd fastighetsskatt, minskade subventioner, kraftigt höjda realräntor efter skatt och en djup lågkonjunktur minskade efterfrågan på nya bostäder väsentligt. I början av 2000-talet ökade efterfrågan på nya bostäder och investeringarna tog fart, men utvecklingen bröts hösten 2008 på grund av finanskris och lågkonjunktur. Därefter följde några tröga år för nybyggnationen innan den återigen tog fart 2014 och 2017 var investeringsnivån i nybyggnation den högsta sedan 1974 (mätt i dagens penningvärde). De senaste två åren har investeringarna i nybyggnation återigen sjunkit, vilket huvudsakligen beror på de olika kreditrestriktioner som införts den senaste tiden och som gjort att fler hushåll inte har råd att efterfråga en nyproducerad bostad.

Ombyggnadsinvesteringarna har trendmässigt stigit under hela 2000-talet. Renoveringsbehov från den stora bulken bostäder som byggdes under miljonprogrammet samt ROT-avdragets införande 2008 är de huvudsakliga orsakerna till den starka utvecklingen.

Investeringar (ny- och ombyggnad) i flerbostadshus och småhus uppgick till 127 respektive 84 miljarder kronor under 2019.

Investeringar i bostäder är intimt förknippade med sysselsättning, ränteläge och hushållens disponibla inkomster. Även en ökande folkmängd och flyttningar inom landet är bidragande faktorer till efterfrågan av bostäder. Politiska beslut och lagar ger också förutsättningar för bostadsinvesteringar. Förändringar i konjunkturläget leder till att hushållens framtidstro påverkas. Lågkonjunkturen som inleddes 2008 avspeglas tydligt i diagrammet ovan och likaså högkonjunkturen från 2014.