Bostads­investeringar

Investeringar i bostäder är intimt förknippade med sysselsättning, ränteläge och hushållens disponibla inkomster. Även en ökande folkmängd och flyttningar inom landet är bidragande faktorer till efterfrågan på bostäder. Politiska beslut och lagar ger också förutsättningar för bostadsinvesteringar.

Investeringarna i bostäder uppgick till 230 miljarder kronor 2022. Av dessa var 167 miljarder nybyggnadsinvesteringar och 110 miljarder ombyggnadsinvesteringar. Investeringarna i fritidshus uppgick till 21 mdkr och transaktionskostnader var 22 mdkr.

I början av 1990-talet genomfördes omfattande förändringar i skattepolitiken, vilket försämrade förutsättningarna för bostadsbyggandet. Kombinationen av förändringar i momssystemet, höjd fastighetsskatt, minskade subventioner, kraftigt höjda realräntor efter skatt och en djup lågkonjunktur minskade efterfrågan på nya bostäder väsentligt. Till följd av detta rasade bostadsinvesteringarna under 90-talets första hälft. Det dröjde fram till början av 2000-talet innan efterfrågan på nya bostäder ökade igen och investeringarna tog fart. Den starka tillväxten inom nybyggnadsinvesteringarna fick ett abrupt slut hösten 2008 på grund av finanskris och lågkonjunktur. Därefter följde några tröga år för nybyggnadsinvesteringarna innan de återigen tog fart 2014, mellan 2013 och 2017 mer än fördubblades investeringarna i nybyggda bostäder. 2018 sjönk nybyggnadsinvesteringarna återigen drastiskt, trots att Sverige fortsatt befann sig i en högkonjunktur. Att nybyggnadsinvesteringarna i bostäder sjunker trots rådande högkonjunktur är något unikt och den starkast bidragande orsaken till investeringsnedgången 2018 & 2019 var de omfattande kreditrestriktioner som staplats på varandra och som gjort att hushållen i större utsträckning inte kan efterfråga en nyproducerad bostad. 2021 bröts den negativa utvecklingen då nybyggnadsinvesteringarna sköt i höjden och steg med 20 procent och 2022 steg de med ytterligare 18 procent.

Ombyggnadsinvesteringarna har trendmässigt stigit sedan slutet av 1990-talet. Renoveringsbehov från den stora bulken bostäder som byggdes under miljonprogrammet samt ROT-avdragets införande 2008 har haft stor betydelse för ombyggnadsinvesteringarnas tillväxt. Sedan 1997 har ombyggnadsinvesteringarna mätt i fasta priser nästan tredubblats.

Investeringar (ny- och ombyggnad) i flerbostadshus och småhus uppgick till 159 respektive 118 miljarder kronor under 2022.

Fram till 2010 har investeringarna i småhus och i flerbostadshus haft en god följsamhet i investeringsvolym, för perioden 1993-2010 har det investerats nästan exakt lika mycket i småhus som i flerbostadshus. Därefter har vi sett en betydligt sämre följsamhet för investeringarna i de olika hustyperna. I oktober 2010 infördes bolånetaket, vilket innebar att nya bolån maximalt får uppgå till 85 procent av bostadens marknadsvärde. Detta påverkade framförallt investeringarna i småhus negativt och de närmast efterföljande åren hade investeringarna i småhus en betydligt sämre utveckling än investeringarna i flerbostadshus. De starka tillväxtåren 2014-2017 innebar kraftigt ökande investeringar i alla bostäder, men störst var ökningen hos bostadsrätter i flerbostadshus och 2017 var skillnaden mellan flerbostadshus och småhus som störst, då det investerades 70 mdkr mer i flerbostadshus än i småhus. 2018 och 2019 sjönk nybyggnadsinvesteringarna, och det skedde i både småhus och flerbostadshus, likaså innebar 2021 & 2022 en investeringsuppgång i båda hustyperna.