Bostads­investeringar

Fasta bruttoinvesteringar i bostadshus, samt fritidshus och transaktionskostnader enligt SCB:s nationalräkenskaper (NR).

Publicerad:

Investeringar i bostäder är intimt förknippade med sysselsättning, ränteläge och hushållens disponibla inkomster. Även en ökande folkmängd och flyttningar inom landet är bidragande faktorer till efterfrågan på bostäder. Politiska beslut och lagar ger också förutsättningar för bostadsinvesteringar.

Investeringarna i bostäder uppgick till 248 miljarder kronor 2020. Av dessa var 122 miljarder nybyggnadsinvesteringar och 96 miljarder ombyggnadsinvesteringar. Investeringarna i fritidshus uppgick till 11 mdkr och transaktionskostnader var 19 mdkr.

Bostadsbristen i mitten av 1960-talet blev snabbt ett betydande politiskt problem som resulterade i det så kallade miljonprogrammet. Programmet innebar att en miljon bostäder skulle byggas inom loppet av tio år, från 1965 till 1975. Totalt byggdes 920 000 lägenheter i flerbostadshus och investeringsnivåerna i nybyggnation från denna period har ännu inte uppnåtts igen (mätt i fasta priser). I slutet av miljonprogramsperioden gick luften ur bostadsmarknaden och nyproduktionen minskade fram till mitten av 1980-talet. Den totala investeringsvolymen i bostäder låg emellertid kvar på en tämligen jämn nivå genom satsningar på ombyggnationer.

I början av 1990-talet genomfördes omfattande förändringar i skattepolitiken, vilket försämrade förutsättningarna för bostadsbyggandet. Kombinationen av förändringar i momssystemet, höjd fastighetsskatt, minskade subventioner, kraftigt höjda realräntor efter skatt och en djup lågkonjunktur minskade efterfrågan på nya bostäder väsentligt. Det dröjde fram till början av 2000-talet innan efterfrågan på nya bostäder ökade igen och investeringarna tog fart. Den starka tillväxten inom nybyggnadsinvesteringarna fick ett abrupt slut hösten 2008 på grund av finanskris och lågkonjunktur. Därefter följde några tröga år för nybyggnadsinvesteringarna innan de återigen tog fart 2014, mellan 2013 och 2017 mer än fördubblades investeringarna i nybyggda bostäder. 2018 sjönk nybyggnadsinvesteringarna återigen drastiskt, trots att Sverige fortsatt befann sig i en högkonjunktur. Att nybyggnadsinvesterginarna i bostäder sjunker trots rådande högkonjunktur är något unikt och den starkast bidragande orsaken till investeringsnedgången 2018 & 2019 är de kreditrestriktioner som införts och som gjort att hushållen i större utsträckning inte kan efterfråga en nyproducerad bostad. 2020 bröts den negativa utvecklingen då nybyggnadsinvesterginarna steg med cirka 1 procent.

Ombyggnadsinvesteringarna har trendmässigt stigit under hela 2000-talet. Renoveringsbehov från den stora bulken bostäder som byggdes under miljonprogrammet samt ROT-avdragets införande 2008 har haft stor betydelse för ombyggnadsinvesteringarnas tillväxt.

Investeringar (ny- och ombyggnad) i flerbostadshus och småhus uppgick till 130 respektive 88 miljarder kronor under 2020.

Fram till 2010 har investeringarna i småhus och i flerbostadshus haft en god följsamhet i investeringsvolym, för perioden 1993-2010 har det investerat nästa exakt lika mycket i småhus som i flerbostadshus. Därefter har vi sett en betydligt sämre följsamhet för investeringarna i de olika hustyperna. I oktober 2010 infördes bolånetaket, vilket innebar att nya bolån maximalt får uppgå till 85 procent av bostadens marknadsvärde. Detta påverkade framförallt investeringarna i småhus negativt och de närmast efterföljande åren hade investeringarna i småhus en betydligt sämre utveckling än investeringarna i flerbostadshus. De starka tillväxtåren 2014-2017 innebar kraftigt ökande investeringar i alla bostäder, men störst var ökningen hos bostadsrätter i flerbostadshus och 2017 var skillnaden mellan flerbostadshus och småhus som störst, då det investerades 64 mdkr mer i flerbostadshus än i småhus (2020 års priser). 2018 och 2019 sjönk nybyggnadsinvesteringarna, och det skedde i både småhus och flerbostadshus, likaså innebar 2020 en investeringsuppgång i båda hustyperna.