Bostads­investeringar

Publicerad:

Investeringarna i bostäder uppgick till 247 miljarder kronor 2019 (2018 års priser). Av dessa var 135 miljarder nybyggnads- och 86 miljarder ombyggnadsinvesteringar (fritidshus 10 mdkr och kostnader för ägarbyte 17 mdkr). Nybyggnadsinvesteringarna, som stadigt ökade mellan 1998 och 2007, började minska 2008 och efter några knackiga år sköt investeringarna fart igen under 2014 och steg med totalt över 60 procent under de fyra nästföljande åren. 2018 fick den kraftig uppgången ett abrupt slut då nyinvesteringarna i bostäder sjönk med 7 procent och investeringsbortfallet fortsatte under 2019 då nybyggnadsinvesteringarna sjönk med ytterligare 10 procent. Ombyggnadsinvesteringarna har, med undantag för 2008, däremot ökat kontinuerligt under perioden 1998-2010. Sedan sjönk de under tre år innan de åter började stiga 2014. 2019 innebar en ny rekordnotering för ombyggnadsinvesteringarna som nådde sin högsta nivå sedan 1987.

Bostadsbristen i mitten av 1960-talet blev snabbt ett betydande politiskt problem som resulterade i det så kallade miljonprogrammet. Programmet innebar att en miljon bostäder skulle byggas inom loppet av tio år, från 1965 till 1975. Totalt byggdes 920 000 lägenheter i flerbostadshus och av dessa har 70 000 försvunnit från dagens bestånd. Dessa bostäder står idag inför ett nödvändigt renoveringsbehov och är en av anledningarna till att ombyggnadsinvesteringarna i flerbostadshus ökat de senaste åren. 

I slutet av miljonprogramsperioden gick luften ur bostadsmarknaden och nyproduktionen minskade fram till mitten av 1980-talet. Investeringsvolymen låg emellertid kvar på en tämligen jämn nivå genom satsningar på ombyggnad i bostadssektorn.

I början av 1990-talet genomfördes omfattande förändringar i skattepolitiken, vilket försämrade förutsättningarna för bostadsbyggandet. Kombinationen av förändringar i momssystemet, höjd fastighetsskatt, minskade subventioner, kraftigt höjda realräntor efter skatt och en djup lågkonjunktur minskade efterfrågan på nya bostäder väsentligt. I början av 2000-talet ökade efterfrågan på nya bostäder, men utvecklingen bröts hösten 2008 på grund av finanskris och lågkonjunktur. Sedan 2013 har efterfrågan på nya bostäder åter börjat att stiga.

Investeringar (ny- och ombyggnad) i flerbostadshus och småhus uppgick till 135 respektive 86 miljarder kronor under 2019 (2018 års priser).

Investeringar i bostäder är intimt förknippade med sysselsättning, ränteläge och hushållens disponibla inkomster. Även en ökande folkmängd och flyttningar inom landet är bidragande faktorer till efterfrågan av bostäder. Politiska beslut och lagar ger också förutsättningar för bostadsinvesteringar. Förändringar i konjunkturläget leder till att hushållens framtidstro påverkas.