Totala bygg­investeringar

Fasta bruttoinvesteringar i byggnader och anläggningar enligt SCB:s Nationalräkenskaper (NR).

Publicerad:

De totala bygginvesteringarna, dvs ny- och ombyggnadsinvesteringar i fastigheter samt investeringar i anläggningar, uppgick år 2020 till 546 miljarder kronor. Bygginvesteringarna ökade kraftigt under 1950- och 1960-talen. Under 1970-talet och en bra bit in på 1980-talet hade svensk ekonomi betydande tillväxtproblem och byggmarknaden stagnerade. Under senare delen av 1980-talet ökade byggandet igen. 1980 talets positiva tillväxttakt följdes sedan upp av en dramatisk nedgång under 1990-talets början, då ungefär en tredjedel av byggmarknaden försvann på några enstaka år (90-talskrisen). Från mitten av 1990-talet fram till 2007 återhämtade sig byggbranschen och översteg då den investeringsvolym som noterades under 1970-talets första hälft (mätt i 2020 års priser). Sedan kom finanskrisen 2008 och investeringarna föll återigen. Först 2010, när ekonomin som helhet vände, började även bygginvesteringarna att stiga igen. Därefter blev det åter några tröga år innan bygginvesteringarna tog fart 2014 och mellan åren 2014-2019 steg investeringarna med nästan 40 procent. 2020 bröts den positiva tillväxten och investeringarna sjönk med 0,6 procent.

Fram till 1990-talets början var investeringar i bostäder den klart dominerande delmarknaden. Dess andel av de totala bygginvesteringarna var som störst 1991-1992 då bostäder utgjorde över 60 procent av de totala bygginvesteringarna. I samband med 90-talskrisen minskade bostadsbyggandet dramatiskt och 1995 hade andelen bostadsinvesteringar sjunkit till under 30 procent av de totala bygginvesteringarna. Efter bottennoteringen 1995 har trenden överlag varit uppåtgående för bostäder men genomsnittsandelen från tiden innan 1993 har ännu inte uppnåtts igen. Över hela tidsserien (1950-2020) är genomsnittsandelen för bostäder 52 procent.

Lokaler består i huvudsak av kontors- och affärslokaler samt offentliga lokaler där exempelvis skolor och sjukhus ingår. Även industrins byggnader ingår i denna delmarknad. Lokalers andel av de totala bygginvesteringarna var under perioden 1950-1992 relativt stabil och varierade omkring 25 procent. 1993-1997 steg lokalinvesteringarnas andel från 22 till 40 procent. Även om investeringsvolymen i lokaler steg under dessa år så beror uppgången till största del av det kraftiga fall som förekom för bostadsinvesteringarna under perioden. Efter 1997 har andelen lokaler i genomsnitt varit 35 procent av den totala byggmarknaden och över hela tidsserien är genomsnittsandelen 29 procent.

Till anläggningar räknas vägar/gator, samfärdsel, post- och telekommunikation, vatten- och reningsverk samt el- och värmeverk. Andelen anläggningar av de totala bygginvesteringarna var under perioden 1950-1992 relativt stabil omkring knappa 15 procent. Som för lokaler steg denna andel snabbt under första halvan av 1990-talet och 1995 var andelen anläggningsinvesteringar 31 procent av de totala bygginvesteringarna. Därefter har andelen trendmässigt sjunkit och 2020 utgjorde anläggningar 20 procent av den totala byggmarknaden. Sett över hela tidsperioden har anläggningar utgjort i genomsnitt 19 procent av de totala bygginvesteringarna.

Byggverksamheten ger ett väsentligt bidrag till landets ekonomiska utveckling. Investeringar i byggnader och anläggningar leder till efterfrågan på varor och tjänster inom många andra delar av samhällsekonomin under en lång period.

Bygginvesteringarnas andel av bruttonationalprodukten (BNP) låg i mitten av 1960-talet över 15 procent. Därefter sjönk den trendmässigt till som lägst cirka 6 procent i slutet av 1990-talet. Anledningen till att investeringsandelen sjönk under en lång period var bland annat en allmänt svag utveckling av den svenska ekonomin som slog relativt hårt mot just byggsektorn. En annan viktig förklaring är de stora skattehöjningarna på byggande och boende i samband med skattereformen i början av 1990-talet. Detta i kombination med en överhettning på fastighetsmarknaden under andra hälften av 1980-talet ledde till att bostadsbyggandet kollapsade och bygginvesteringarna rasade under 1990-talets första hälft.

I början av 2000-talet skedde en viss återhämtning och 2008 var andelen nästan uppe på 10 procent igen. Sedan kom finanskrisen som slog relativt hårt mot just byggsektorn, framförallt på bostadsbyggandet. Därmed sjönk bygginvesteringarnas andel återigen till knappa 9 procent av BNP. Därefter har andelen trendmässigt stigit och 2020 utgjorde bygginvesteringarna 11,0 procent av BNP.

En regional fördelning visar att Stockholms län stod för cirka 29 procent av landets totala bygginvesteringar 2020. Västra Götalands andel uppgick till 17,5 procent och Skånes till 13,6 procent. Tillväxtlänen Uppsala och Östergötland låg på 4,4 respektive 3,9 procent. Gotland hade den lägsta andelen, 0,4 procent.

Investeringarnas långsiktiga utveckling är av stor betydelse för välståndsutvecklingen. År 2019 varierade bygginvesteringarnas andel av bruttonationalprodukten (BNP) inom EU-länderna mellan 4 och 15 procent. För Sveriges del var andelen 10,8 procent, medan EU-snittet låg på 9,5 procent.