Totala bygginvesteringar
Fasta bruttoinvesteringar i byggnader och anläggningar enligt SCB:s Nationalräkenskaper (NR).
Publicerad:
Det totala bygginvesteringarna, dvs. ny- och ombyggnadsinvesteringar i bostäder, övriga byggnader och anläggningar uppgick år 2022 till 693 miljarder kronor. I fasta priser innebar det en investeringsökning med 2,7 procent, jämfört med 2021.
Under 1980-talet hade vi en god BNP-tillväxt i Sverige. Även byggmarknaden gick bra och vi hade i Sverige en jämn och hög byggtakt under årtiondet. I början av 90-talet genomgick Sverige en finans- och fastighetskris som hade stor negativ påverkan på byggandet av framförallt nya bostäder. Under perioden 1990-1994 sjönk bygginvesteringarna med 30 procent, det vill säga nästan en tredjedel av byggmarknaden raderades på fyra år. Det dröjde fram till 2006 innan bygginvesteringarna hade återhämtat sig helt och var uppe på samma nivåer som innan 90-talskrisen. 2008 kom nästa finansiella kris och bygginvesteringarna sjönk med 15 procent under åren 2008-2009. Därefter följde några tröga år för byggmarknaden innan den tog fart igen 2014, och sedan 2013 har bygginvesteringarna ökat med nästan 50 procent.
Byggverksamheten ger ett väsentligt bidrag till landets ekonomiska utveckling. Investeringar i byggnader och anläggningar leder till efterfrågan på varor och tjänster inom många delar av samhällsekonomin.
Bygginvesteringarnas andel av bruttonationalprodukten (BNP) låg 1980 på drygt 11 procent. Under 80-talets första hälft sjönk andelen trendmässigt ner till dryga 9 procent. Under 80-talets andra hälft gick bygg- och fastighetsmarknaden på högvarv och bygginvesteringarna som andel av BNP steg återigen upp till över 11 procent. 90-talskrisen slog extra hårt mot just byggsektorn, dels på grund av en avreglerad kreditmarknad i kombination med en omfattande fastighetsspekulation under slutet av 80-telet skapade en fastighetsbubbla, som till slut sprack. En annan viktig förklaring är de stora skattehöjningarna på byggande och boende i samband med skattereformen 1990/1991. Detta resulterade i att byggandet rasade under inledningen av 90-talet och bygginvesteringarna som andel av BNP sjönk till drygt 6 procent. Sedan början av 2000-talet har byggmarknaden relativt Sveriges BNP gått starkare och bygginvesteringarna har som andel av BNP ökat kontinuerligt sedan år 2000 (bortsett från åren direkt efter finanskrisen 2008). 2022 nådde bygginvesteringarna en ny rekordnotering på 11,6 procent av Sveriges BNP. Sett över hela tidsserien är byggmarknadens andel av BNP 9,2 procent.
En regional fördelning visar att Stockholms län stod för 28,1 procent av landets totala bygginvesteringar 2022. Västra Götalands andel uppgick till cirka 17,2 procent och Skånes till 12,5 procent. Tillväxtlänen Uppsala och Östergötland låg på 4,4 respektive 4,0 procent. Gotland hade den lägsta andelen, 0,5 procent.
Investeringarnas långsiktiga utveckling är av stor betydelse för välståndsutvecklingen. År 2021 varierade bygginvesteringarnas andel av bruttonationalprodukten (BNP) inom EU-länderna mellan 4,1 och 14,6 procent. För Sveriges del var andelen 10,9 procent, medan EU-snittet låg på 11,1 procent.