Totala bygginvesteringar
Fasta bruttoinvesteringar i byggnader och anläggningar enligt SCB:s Nationalräkenskaper (NR).
Publicerad:
Bygginvesteringarna beskriver byggmarknadens storlek och mäter hur mycket pengar som näringsliv och offentlig sektor investerar i byggnader och anläggningar, både nybyggnad och ombyggnad.
Under 1980-talet hade Sverige god ekonomisk tillväxt, även byggmarknaden gick bra och hade en jämn och hög byggtakt under årtiondet. I början av 90-talet genomgick Sverige en finans- och fastighetskris som hade stor negativ påverkan på byggandet av framför allt bostäder. Under perioden 1990–1994 sjönk bygginvesteringarna med 30 procent, det vill säga nästan en tredjedel av byggmarknaden raderades på fyra år. Det dröjde fram till 2006 innan bygginvesteringarna hade återhämtat sig helt till nivån innan 90-talskrisen.
2008 kom nästa globala finanskris och bygginvesteringarna sjönk återigen, denna gång med totalt 15 procent mellan åren 2007–2009. Återhämtningen efter finanskrisen hann knappt ta fart innan den tilltagande skuldkrisen i euroområdet gjorde att ekonomin åter bromsade in och förlängde lågkonjunkturen. Först 2014 tog byggmarknaden fart på riktigt och åren därefter (2014–2017) hade bygginvesteringarna en genomsnittlig tillväxttakt på över 8 procent årligen. Alla delar av byggmarknaden växte under dessa år, men starkast tillväxt hade nybyggnadsinveteringarna i bostäder.
I början av 2018 trädde det skärpta amorteringskravet för bolånetagare i kraft. Detta fick konsekvenser på efterfrågan av nya bostäder, vilket resulterade i att nybyggnadsinvesteringarna i bostäder sjönk 2018 och 2019. Tack vare att övriga delar av byggmarknaden hade stark tillväxt dessa sjönk inte den totala byggvolymen. 2020 slog coronakrisen till och försatte snabbt Sverige och världen i recession. För byggmarknaden syntes effekterna av coronakrisen främst inom byggandet av lokaler då både det kommersiella och det offentliga byggandet sjönk kraftigt. En stark anläggningsmarknad 2020 och en stark bostadsmarknad 2021 gjorde att byggmarknaden som helhet ändå klarade sig relativt bra under coronakrisen och de totala bygginvesteringarna växte dessa år.
Under coronapandemin stängdes samhällen ner världen över, vilket skapade betydande utbudsstörningar när fabriker var tvungna att stänga ner och globala leveranskedjor försenades kraftigt. Samtidigt bedrevs en expansiv finanspolitik världen över med enorma stimulanspaket för att hålla i gång ekonomin under pandemin. Detta resulterade i ett stort underutbud på många varor, vilket i sin tur ledde till höjde priser och en stigande inflation. Rysslands invasion av Ukraina våren 2022 skapade fler utbudsstörningar och även en energikris i Europa som drev på inflationen ännu mer. För att motverka inflationen och dämpa efterfrågan i ekonomin agerade centralbanker med en åtstramande penningpolitik och styrräntehöjningar i rekordfart. För byggmarknaden resulterade det i det största tappet för bostadsinvesteringar sedan 1995 och trots att övriga delar av byggmarknaden gick starkt sjönk de totala bygginvesteringarna åren 2022-2024.
Bygginvesteringarnas andel av bruttonationalprodukten (BNP) förklarar hur byggmarknaden utvecklas i förhållande till Sveriges ekonomi. 1980 utgjorde bygginvesteringarna 11,4 procent av BNP. Under 80-talets första hälft sjönk andelen trendmässigt ner till 9,3 procent. Under 80-talets andra hälft gick bygg- och fastighetsmarknaden på högvarv och bygginvesteringarna som andel av BNP steg återigen upp till över 11 procent. 90-talskrisen slog extra hårt mot just byggsektorn, vilket resulterade i att byggandet rasade under inledningen av 90-talet och bygginvesteringarna som andel av BNP sjönk till som lägst 6,2 procent (1997). Sedan början av 2000-talet har byggmarknaden relativt Sveriges BNP gått starkare och bygginvesteringarna har trendmässigt ökat som andel av BNP, bortsett från några bakslag som slagit extra hårt mot byggmarknaden, finanskrisen (2008–2009), skärpta amorteringskravet (2018–2019) och inflationskrisen (2023-2024). Sett över hela tidsserien (1980-2024) har bygginvesteringarna i genomsnitt motsvarat 9,2 procent av BNP.
En regional fördelning visar att Stockholms län stod för 28,8 procent av landets totala bygginvesteringar 2024. Västra Götalands andel uppgick till 18,4 procent och Skånes till 11,5 procent. Länen Uppsala och Norrbotten låg på 4,0 respektive 3,8 procent. Gotland hade den lägsta andelen, 0,3 procent.