Totala bygg­investeringar

Fasta bruttoinvesteringar i byggnader och anläggningar enligt SCB:s Nationalräkenskaper (NR).

Publicerad:

De totala bygginvesteringarna, dvs ny- och ombyggnadsinvesteringar i fastigheter samt investeringar i anläggningar, uppgick till 531,5 miljarder kronor 2019 (2018 års priser). Med fastigheter avses allt från flerbostadshus och småhus till industri-, kontors- och offentliga lokaler. Bygginvesteringarna ökade kraftigt under 1950- och 1960-talen. Under 1970-talet och en bra bit in på 1980-talet hade svensk ekonomi betydande tillväxtproblem och byggmarknaden stagnerade. Under senare delen av 1980-talet ökade byggandet. Ökningen följdes av en dramatisk nedgång under 1990-talets början (90-talskrisen). Från mitten av 1990-talet fram till 2007 återhämtade sig byggverksamheten och översteg då den investeringsvolym som noterades under 1970-talets första hälft. Sedan kom finanskrisen 2008 och investeringarna började åter falla. Först 2010, när ekonomin som helhet vände, började även bygginvesteringarna att stiga igen. Därefter blev det åter några tröga år innan bygginvesteringarna tog fart igen 2014. 2019 bröts den positiva utveckling vi sett i byggbranschen de senaste åren och den totala investeringsvolymen i byggnader och anläggningar sjönk med 1,8 procent 2019.

Fram till 1990-talets början var investeringar i bostäder det klart dominerande delsegmentet. Dess andel av de totala bygginvesteringarna var i genomsnitt 57,9 procent under perioden 1950-1992, men minskade sedan dramatiskt och utgjorde endast 32 procent 1995 (26 % exkluderat fritidshus och kostnader för ägarbyten). Efter bottennoteringen 1995 har trenden överlag varit uppåtgående för bostäder men genomsnittsandelen från tiden innan 1993 har ännu inte uppnåtts igen. Över hela tidsserien är genomsnittsandelen för bostäder 52,2 procent.

Lokaler består i huvudsak av kontors- och affärslokaler samt offentliga lokaler där exempelvis skolor och sjukhus ingår. Även tillverkningsindustrins byggnader ingår i denna delmarknad. Lokalers andel av de totala bygginvesteringarna var under perioden 1950-1992 relativt stabil och varierade omkring 25 procent för hela perioden. 1993-1997 steg lokalinvesteringarnas andel från 22 procent till 39 procent. Även om investeringsvolymen i lokaler steg under dessa år så beror uppgången till största del av det kraftig fall som förekom för bostadsinvesteringarna. Efter 1997 har andelen lokaler i genomsnitt varit 34,1 procent av den totala byggmarknaden och över hela tidsserier är genomsnittsandelen 29,1 procent.

Till anläggningar räknas vägar/gator, samfärdsel, post- och telekommunikation, vatten- och reningsverk samt el- och värmeverk. Andelen anläggningar av de totala bygginvesteringarna har under perioden 1950-1992 varierat mellan 12,1 och 20,5 procent. Som för lokaler så steg denna andel under första halvan av 1990-talet och 1995 var andelen anläggningsinvesteringar 31,6 procent av totalen. Därefter har andelen trendmässigt sjunkit och utgjorde 2019, 18,9 procent av byggmarknaden. Över hela tidsserien är genomsnittsandelen 18,7 procent för anläggning.

Byggverksamheten ger ett väsentligt bidrag till landets ekonomiska utveckling. Investeringar i byggnader och anläggningar leder till efterfrågan på varor och tjänster inom många andra delar av samhällsekonomin under en lång period.

Bygginvesteringarnas andel av bruttonationalprodukten (BNP) låg i mitten av 1960-talet över 15 procent. Därefter sjönk den trendmässigt till som lägst cirka 6 procent i slutet av 1990-talet. I början av 2000-talet skedde en viss återhämtning och 2019 hade bygginvesteringarnas andel av BNP ökat till 10,8 procent.

Anledningen till att investeringsandelen sjönk under en lång period var bland annat en allmänt svag utveckling av den svenska ekonomin som slog relativt hårt mot just byggsektorn. En annan viktig förklaring är de stora skattehöjningarna på byggande och boende i samband med skattereformen i början av 1990-talet. Detta – i kombination med en överhettning på fastighetsmarknaden under andra hälften av 1980-talet – ledde till att bostadsbyggandet kollapsade och bygginvesteringarna rasade under 1990-talets första hälft.

En regional fördelning visar att Stockholms län stod för cirka 30 procent av landets totala bygginvesteringar 2018. Västra Götalands andel uppgick till 17 procent och Skånes till 14 procent. Tillväxtlänen Uppsala och Östergötland låg på 4,6 respektive 4,0 procent. Gotland hade den lägsta andelen, 0,4 procent.

Investeringarnas långsiktiga utveckling är av stor betydelse för välståndsutvecklingen. År 2018 varierade bygginvesteringarnas andel av bruttonationalprodukten (BNP) inom EU-länderna mellan 4 och 13 procent. För Sveriges del var andelen 12,1 procent, medan EU-snittet låg på 9,0 procent.

Den långvariga krisen inom euroområdet har slagit hårt mot EU-ländernas byggsektorer. Irland och Portugal är två länder som före finanskrisen hade en byggmarknadsandel på närmare 20 procent och där krisen lett till en kraftig minskning av bygginvesteringsandelen. Det är därför på sitt sätt anmärkningsvärt att Finland ligger uppe i toppen år efter år, eftersom det är ett land som också drabbats hårt av krisen i Europa. Finland bygger dock mycket bostäder i förhållande till sin folkmängd och det är en av förklaringarna till att de ligger högt i den internationella statistiken.