Byggkostnader

Produktionskostnad är den totala kostnaden för ett byggprojekt efter att alla led i byggprocessen är inräknade; markförvärv, projektering, kommunala avgifter, kontroll, besiktning, garantier, försäkringar, kreditivränta, entreprenadarbeten och mervärdesskatt. Den totala produktionskostnaden i ett bostadsprojekt kan delas upp i
• Byggkostnad (entreprenörens kostnader)
• Byggherrekostnad
• Markkostnad
• Moms

Byggkostnad avser mark- och schaktningsarbeten, uppförande av byggnaden samt grov- och finplanering av marken. I byggkostnaden ryms också anslutningskostnader för el, bredband, kabelt-tv och fjärrvärme.

Med byggherrekostnad avses huvudsakligen projektering, räntekostnader (under byggtiden) samt byggherrens egen administration

I markkostnaden ingår förutom köpeskilling även markarbeten inklusive finplanering och tomtutrustning, anslutningsavgift för VA, räntekostnad (från förvärv till byggstart), fastighetsbildning, lagfart, detaljplan, geologiska utredningar, kommunala avgifter och eventuella rivningskostnader.

Produktionskostnaden för flerbostadshus har ökat med 189 procent till 43 425 kronor per kvadratmeter under perioden 1998-2022. 80 procent av produktionskostnaden 2022 bestod av byggnadskostnader och övriga 20 procent var då markkostnad. Därmed är det huvudsakligen byggnadskostnadens utveckling som påverkar den totala produktionskostnaden. Relativt sett har dock markkostnaden ökat betydligt mer än byggnadskostnaden, vilket är särskilt tydligt efter 2006. Totalt har markkostnaden stigit med 419 procent sedan 1998. Under samma period har byggnadskostnaden stigit med 159 procent.

Den viktigaste förklaringen till att markkostnaden skjutit i höjden är att markägare har börjat ta mer betalt. Kommunerna är de aktörer som har störst möjlighet att påverka kostnaden eftersom de sitter på planmonopolet och därmed kan påverka prisutvecklingen genom att styra utbudet av mark. Detta kan tydligt utläsas av SCB:s statistik som visar en stor skillnad mellan markkostnaden för bostadsrätter och för hyresrätter. För bostadsrätter var den 12 597 kronor per kvadratmeter lägenhetsarea, medan den var 5 316 kronor för hyresrätter år 2022. Motsvarande jämförelse för 1998 visar att skillnaden då var betydligt mindre och att markkostnaden för hyresrätter då var 62 procent av den för bostadsrätter.

Den viktigaste förklaringen till byggkostnadens ökning är stigande materialpriser, vilka till stor del bestäms på den internationella marknaden.

I byggkostnadsindex (BKI) ingår kostnad för material, arbetslöner, maskiner, transporter, drivmedel och elkraft, vilket utgör entreprenörens omkostnader. Sedan ingår även byggherrekostnader i BKI. I diagrammet återges utvecklingen för BKI totalt samt dess olika delkomponenter. 

Under 2000-talet (2000-2023) har BKI för flerbostadshus ökat med 132 procent eller 3,5 procent i genomsnitt per år. Kostnaden för material hade den kraftigaste utvecklingen under perioden 2000-2023 och steg då med 176 procent, vilket motsvarar 4,6 procent i genomsnitt per år. Arbetslönerna har under samma period stigit med 72 procent eller i genomsnitt 2,4 procent per år.