Lokalinvesteringar
Fasta bruttoinvesteringar i byggnader (ej bostäder) enligt Byggföretagens sammanställning av SCB:s nationalräkenskaper (NR).
Publicerad:
Privata investeringarna i lokaler avser främst näringslivets investeringar i kommersiella fastigheter som affärs- och kontorslokaler. Även investeringar i industrifastigheter samt jord- och skogsbruksfastigheter ingår i de privata lokalinvesteringarna. Dessa investeringar följer i mångt och mycket konjunkturcyklerna. Åren efter 90-talskrisen hade vi en stark återhämtning inom det privatfinansierade lokalbyggandet och 1993-2008 nästan tredubblades de privata investeringarna. Den positiva utvecklingen fick ett abrupt slut 2009 i och med finanskrisen och kollapsen av Lehman Brothers. Därefter var det några tröga år innan trenden vände upp igen och och bortsett från 2020 har de privata investeringarna i lokaler vuxit varje år sedan 2014.
De offentligt finansierade lokalinvesteringarna avser både kommuner och regioners investeringar i skolor, förskolor, sjukhus etc. men även statens investeringar i fastigheter ingår. Dessa investeringar följer inte alls konjunkturcyklerna på samma sätt som de privata investeringarna utan påverkas mer av demografisk utveckling, kommuner och regioners ekonomiska resultat, samt politiska beslut. Mellan 2005-2019 var trenden för de offentliga lokalinvesteringarna positiv och under denna period nästan tredubblades investeringarna. 2020 sjönk investeringarna helt plötsligt med 14 procent och 2021-2022 fortsatte investeringarna att sjunka. Nedgången kan delvis tillskrivas Coronapandemin som innebar lägre genomförandegrad och uppskjutna projekt hos kommuner och regioner, men även av att investeringsplanerna varit avtagande sedan 2018. 2023 bröts den negativa trenden och de offentliga investeringarna vände upp igen då både det kommunalregionala byggandet växte samtidigt som de statliga investeringarna inom både försvar och rättsväsende ökat.