Varsel och nyanmälda platser

Statistiken för antalet varsel/nyanmälda platser är normalt en relativt god konjunkturindikator. Ett högt antal nyanmälda platser är ett tecken på optimism från arbetsgivare och högkonjunktur, likaså är ett högt varseltal ett tecken på en lågkonjunktur.

I diagrammet ovan går det tydligt att urskilja konjunktursvängningarna i byggbranschen. Åren 2004-2008 gick byggmarknaden på högvarv, antalet varsel sjönk till rekordlåga nivåer samtidigt som antalet nyanmälda platser ökade. Hösten 2008 inleddes en global finansiell kris. Varseltalen för byggsektorn sköt i höjden och antalet nyanmälda platser sjönk . Den ekonomiska återhämtningen från finanskrisen var snabb, men hade satt sina spår och under den efterföljande skuldkrisen i Euroområdet steg återigen varseltalen inom byggbranschen. Det tog fram till 2014 innan nästa högkonjunktur kunde inledas. Byggbranschen gick återigen på högvarv och företag upplevde stora problem med att hitta tillräckligt med arbetskraft. Antalet nyanmälda platser nådde ny rekordnotering 2016 på 24 800 platser. Coronapandemins inledning 2020 gav historiskt höga varseltal på den svenska arbetsmarknaden, den värsta månaden (mars 2020) varslades över 42.000 personer om uppsägning i Sverige, vilket var mer än dubbelt så många som den värsta månaden under finanskrisen (november 2008). Byggarbetsmarknaden klarade sig förhållandevis bra under Coronapandemin och även om varseltalen steg 2020, så var uppgången inte lika dramatisk som för många andra näringsgrenar. Under 2021 och inledningen av 2022 sjönk varseltalen samtidigt som antalet nyanmälda platser och 2022 ökade snabbt och gapet mellan nyanmälda platser och antalet varslade fick en ny rekordnotering under 2022 redovisades en ny rekordnotering för antalet nyanmälda platser inom byggbranschen, 30 313 personer. Antalet varsel uppgick under 2022 till 3 611 personer, dvs för varje person som varslats om uppsägning så har det kommit ut nästan 10 nya jobb att söka inom bygg.