Sista ordet inte sagt om #sistaspikenikistan

Hösten 2017 blev startskottet för #metoo, där en stor mängd vittnesmål från kvinnor om trakasserier och diskriminering kom upp till ytan. Byggbranschens eget upprop, #sistaspikenikistan, har gett upphov till diskussioner genom seminarier och workshops. Allt för att hålla frågorna vid liv.

Nu har Sveriges Byggindustrier Öst och Stockholms Byggmästareförening tagit nästa steg. Efter att ha arrangerat flera möten och workshops startar de nu upp en arbetsgrupp för att hitta lösningar som motverkar diskriminering och trakasserier av kvinnor i byggbranschen.

– Sommaren efter #metoo och #sistaspikenikistan höll vi en workshop med rubriken ”Men nu då?”. Ett år efter #metoo höll vi en till – ”Men sen då?”. Vi fick in mycket bra material som vi ville jobba vidare med, berättar Erika Hann, som ansvarar för kompetensförsörjningsfrågor på Sveriges Byggindustrier Öst.

Tankarna landade i uppstarten av en handplockad arbetsgrupp som samlar representanter från byggbranschen, bemanningsföretag och skola. Ett första uppstartsmöte med gruppen hölls i slutet på januari.

– Tanken är att vi ska träffas några gånger per år, berättar Jenny Roos, företagsrådgivare på Sveriges Byggindustrier Öst.

Startade eget nätverk

Lokalt saknas det inte initiativ. Annika Nieminen, KMA-ansvarig på Metrolit, startade ett nätverk för företagets kvinnor. Totalt är de fem i produktionen och fem på kontoret.

– Vi träffades före jul och hade ett första öppet samtal. Jag märker att tjejerna är väldigt hårdnackade. De ser den hårda och sexistiska jargongen som vardagsmat. Jag säger till dem att de måste säga ifrån oavsett hur de själva tar det. Man ska inte behöva ha skinn på näsan för att jobba i byggbranschen, säger hon.

Toleransen för sexuella trakasserier diskuterades vidare. Bland annat tog Skanska upp som exempel. Hösten 2017 stängde de av en underentreprenör efter att en anställd fått ta emot kränkande kommentarer vid flera tillfällen. Johanna Jansson, KMA-chef på BTH Bygg, berättar att de har gjort samma sak.

– Det har vi gjort flera gånger och vi har sett till att uppmärksamma det internt också, för att alla ska veta att vi inte accepterar några kränkningar.

Kollegan Anders Carlsson, HR-koordinator, upplever att #metoo har lett till att fler vågar säga ifrån.

– Det har blivit mer okej att tillrättavisa beteenden man inte tycker är okej. Vet du att nån säger till dig så håller du dig från att ha en sexistisk eller rasistisk jargong, säger han.

Skola vill få eleverna att reflektera

En del av machokulturen försvinner med pensionsavgångar, men det finns en utmaning i att se till att den yngre generationen, som ser upp till de äldre, inte tar upp deras beteenden. På Praktiska gymnasiet i Uppsala vill man få eleverna att reflektera över jargongen de möter ute på praktiken.

– Vi har börjat med en process i olika steg där eleverna i årskurs ett ska få göra övningar om hur man kan förändra hur det är på arbetsplatsen. När tvåorna har fått vara på praktik får de reflektera över beteenden som de har upplevt, men vi förväntar oss inte att de ska agera, berättar Clara Norlin, biträdande rektor på Praktiska gymnasiet

Tanken är att fortsätta diskussionen i årskurs tre och prata om hur skolan kan hjälpa företagen i frågorna.

– En tanke är att ha en certifiering för företagen, säger Clara Norlin.

Olika reaktioner

Initiativet har fått olika reaktioner från eleverna.

– Tjejerna tycker att det här är jättebra. När det gäller killarna behöver vi få dem att förstå att vi inte ska ta något ifrån dem, att de inte ska få skämta med varandra, utan att vi ger dem något, säger Clara Norlin.

Stora byggbolag har helt andra resurser att arbeta strategiskt mot sexistisk jargong och trakasserier än vad mindre företag har. Men Emil Borg, personalchef på R&L Bygg i Visby med ett 40-tal anställda, har fått resurser att arbeta med frågorna.

– Jag förstår att man springer förbi de här frågorna. Inte av elakhet, utan för att allt man gör är fokuserat på att skaffa mer jobb, säger han.

R&L Bygg har inga kvinnliga medarbetare idag, men Emil Borg ser det som ett bra läge att arbeta för en större medvetenhet.

– Det jag har gjort är att låta sex anställda utbilda sig till APL-handledare. De fick en stor upplevelse av det. Jag tror på utbildning som vägen framåt. Jag har själv en son som går ett yrkesprogram där det bara är killar. Det är där man måste börja.

Arbetsgruppens nästa träff är inbokad till i april och sedan kommer man att bjuda in till en workshop den 28 maj.

Artikeln är publicerad i tidningen Byggindustrin den 18 februari 2019.