Inför EU-valet: Så tycker partierna om frågor som rör bygg- och anläggningsbranschen | Byggföretagen

Inför EU-valet: Så tycker partierna om frågor som rör bygg- och anläggningsbranschen

Vi har frågat partierna om vad de tycker i de viktigaste EU-frågorna: fri rörlighet, hållbart byggande, organiserad brottslighet och den svenska arbetsmarknaden.

Publicerad:

Anser du att EU-samarbetet kan bidra till ett hållbart byggande?

Centerpartiet – Fredrick Federley
Ja, EU-samarbetet kan bidra till hållbart byggande på flera sätt. Bland annat genom klimatkrav som är en del av arbetet för att minska utsläppen så att vi gemensamt inom EU kan leva upp till Parisavtalet. Det handlar om att utveckla bioekonomin så att mer husbyggande i EU kan ske med trä i stället för koldioxidintensiva material som betong och cement. Men det handlar också om utfasning av farliga kemikalier i byggmaterial. I dag har vi ett underskott på bostäder i majoriteten av Sveriges kommuner. Ska vi kunna bygga de bostäder som behövs är EU-samarbetet och den inre marknaden av stor betydelse. Genom att värna den fria rörligheten och sträva efter likartade standarder kan vi öka både den miljömässiga och ekonomiska hållbarheten vid nybyggnation.

Kristdemokraterna
Ja

Liberalerna – Said Abdus och Karin Karlsbro
Ja

Miljöpartiet – Pär Holmgren
Ja

Moderaterna
Ja, samarbetet kan bidra till att skapa goda förutsättningar för ett hållbart byggande, exempelvis genom export av miljöoch klimatvänlig teknik.

Socialdemokraterna – Johan Danielsson
Ja, ett konkret exempel på EU-samarbete kring hållbart byggande är utvecklingen av Level(s), ett verktyg som visar byggnaders hållbarhetsprestanda utifrån de tre hållbarhetsaspekterna. Level(s) är ett ramverk utformat av Europeiska kommissionen och har utvecklats i ett brett samarbete mellan EU:s medlemsstater och yrkesverksamma inom hållbart byggande.

Sverigedemokraterna
Samarbete mellan EU-länder kan bidra till framtagande av kunskap om hållbart byggande. I grunden bör vi dock vara återhållsamma när det gäller att flytta inflytande över infrastruktur och byggande till EU-nivå.

Vänsterpartiet – Ana Rubin
Kan göra det, men gör det inte idag.

Hur kan vi bekämpa organiserad brottslighet med EU:s hjälp?

Centerpartiet – Fredrick Federley
Organiserad brottslighet och gängkriminalitet underminerar människors trygghet. Att motverka och stoppa den organiserade brottsligheten är en central uppgift för polisen och hela rättsstaten. När brottsligheten är gränsöverskridande krävs gränsöverskridande polisiärt samarbete. För att förhindra, utreda och beivra gränsöverskridande brottslighet och terror måste EU:s medlemsländer dela underrättelseuppgifter om exempelvis farliga personer och vapensmuggling. Ansvaret för att dela med sig av information måste förtydligas. Att förhindra smuggling av vapen, narkotika och människor måste prioriteras, och i detta arbete krävs mer samarbete för att säkra EU:s yttre gräns.

Kristdemokraterna
Detta är något vi främst borde jobba med nationellt. Men Tullverket får inte agera enligt lagen när brottslig verksamhet misstänks vid gränsen. Det gör att tullen inte kan stoppa och hålla kvar misstänka och dess gods. Här behövs alltså främst en lagändring i Sverige. I EU behöver samarbetet främst ligga på operativ brottsbekämpning. Kristdemokraterna vill verka för ett starkare samordningsmandat för Europol och Eurojust och ett fördjupat mellanstatligt utbyte av databaser och brottsregister, liksom intensifiera det rättsliga samarbetet med tredjeländer. 

Liberalerna – Said Abdus och Karin Karlsbro
En stor del av den brottslighet vi ser i Sverige idag är organiserad och gränsöverskridande. Stöldligor som stjäl utrustning i Sverige och säljer i ett annat EU-land är exempel på detta. För att måste just denna typ av gränsöverskridande brottslighet måste också polisen vara gränsöverskridande. Vi vill därför införa ett Europeiskt FBI som ska arbeta enbart med grov gränsöverskridande brottslighet.

Miljöpartiet – Pär Holmgren
Polismyndigheterna i de olika länderna måste samarbeta mer vad gäller gränsöverskridande organiserad brottslighet. Vi vill bland annat ha hårdare EU-regler mot penningtvätt samt stärka upp Europol och EU:s åklagarsamarbete Eurojust.

Moderaterna
Moderaterna vill stärka EU:s polisbyrå, Europol, med fördubblade resurser. Europol ska etablera ett särskilt center mot stöldligor. Vi vill också inrätta en europeisk polisstyrka som ska bekämpa illegala vapen och narkotika.

Socialdemokraterna – Johan Danielsson
Alla länder måste ta ansvar för brottsbekämpningen. Det är i första hand en nationell fråga men gränsöverskridande brottslighet behöver också motverkas gemensamt. Det gäller till exempel terrorism, narkotikabrott och organiserad brottslighet. Här är ett väl fungerande samarbete inom EU avgörande. Samarbetet fungerar redan idag mycket bra men kan självklart utvecklas och göras ännu bättre. Ett exempel är polissamarbetet inom Europol.

Sverigedemokraterna
EU måste bli bättre på att samordna arbetet mot organiserad brottslighet, terrorism och islamism. Det kan bl.a. ske genom ökat kunskaps- och underrättelseutbyte, samordnade datasystem och en mer effektiv samverkan när det gäller gränsöverskridande brottslig verksamhet. EU behöver också förbättra det yttre gränsskyddet och tillsammans med medlemsstaterna i högre grad tillse att det finns kunskap om vilka människor som vistas i EU.

Vänsterpartiet – Ana Rubin
Skattesmitandet, framför allt från många stora företag, kostar oss skattebetalare 700 miljarder i EU – det måste EU ta krafttag mot! 

Tycker du att den fria rörligheten inom EU behöver skyddas?

Centerpartiet – Fredrick Federley
Ja, Centerpartiet värnar den fria rörligheten och möjligheten att jobba i ett annat EU-land än hemlandet. Vi behöver gemensamt inom EU fokusera på att skapa ett bra företagsklimat och stärka vår gemensamma konkurrenskraft. När nationalistiska krafter är på frammarsch ökar också risken för en växande protektionism. Därför är det viktigt med en tydliga liberal röst som står upp för behovet av mer frihandel och en bättre fungerande inre marknad. Vi behöver på EU-nivå ta fasta på den digitala ekonomins möjligheter, tjänstemarknadens utveckling och energisamarbetet. Vi behöver avveckla tullar och minska handelshinder. Inte bara handelshinder i form av skatter och tullar utan även byråkrati och olikartade standarder. Regler och stöd behöver anpassas både för små och stora företag. Vi vill också att vi på EU-nivå sluter fler frihandelsavtal. 

Kristdemokraterna
Ja

Liberalerna – Said Abdus och Karin Karlsbro
Ja

Miljöpartiet – Pär Holmgren
Ja

Moderaterna
Ja, den fria rörligheten är viktigt för att man ska kunna arbeta, studera, handla och resa inom EU. Men kriminella som missbrukar den fria rörligheten ska stoppas mer effektivt än i dag.

Socialdemokraterna – Johan Danielsson
Den fria rörligheten är en viktig del av det europeiska samarbetet. Men det är viktigt att lönedumpning bekämpas och att svenska kollektivavtal gäller alla som arbetar i Sverige, oavsett var man kommer ifrån.

Sverigedemokraterna
Ja, den fria rörligheten och handeln inom EU är en av EU:s viktigaste funktioner. Men en inre rörlighet kräver att det yttre gränsskyddet är välfungerande och att den fria rörligheten heller inte missbrukas. Medlemsstaterna bör få ökad möjlighet att göra undantag från den fria rörligheten av människor när den utnyttjas för missbruk eller säkerhetshot.

Vänsterpartiet – Ana Rubin
Ja, men inte på bekostnad av mänskliga rättigheter.

Tycker du att den svenska arbetsmarknadsmodellen urholkas av EU?

Centern – Fredrick Federley
Ja, den riskerar att urholkas eftersom den sociala pelaren innebär en betydande risk för det. Sverige har genom vår partsmodell goda villkor, bättre än många andra länder. Om dessa ska harmoniseras inom EU kan det påverka vår modell negativt. Därför måste vi arbeta mot alla sådana typer av lagstiftningsinitiativ som kan komma från den sociala pelaren. En förutsättning för att uppnå bättre sociala villkor är en konkurrenskraftig ekonomi som med stabil tillväxt där människor får möjlighet att ta sig från utanförskap och bidrag till arbete. Det kräver sunda offentliga finanser och genomförande av strukturreformer på nationell nivå. Fokus i EU:s arbetsmarknadspolitik bör ligga på hur fler jobb ska skapas genom bättre förutsättningar för företagande och handel samt hur EU kan stärka sin konkurrenskraft.

Kristdemokraterna
Ja, i dagsläget sker detta i begränsad utsträckning, men arbetsvillkorsdirektivet var ett första steg i fel riktning – där EU faktiskt går in och reglerar det som i Sverige bör hanteras av arbetsmarknadens parter. Genom den sociala pelaren legitimeras nu att EU fortsätter att ta steg mot att påverka det svenska arbetsmarknadsmodellen. Vi tycker inte EU ska syssla med nationell arbetsmarknadspolitik.

Liberalerna – Said Abdus och Karins Karlsbro
Nej

Miljöpartiet – Pär Holmgren
Nej

Moderaterna
Moderaterna säger nej till att flytta mer makt till Bryssel vad gäller svensk välfärd och arbetsmarknad. Det riskerar att urholka den svenska modellen.

Socialdemokraterna – Johan Danielsson
Nej

Sverigedemokraterna
Ja, den svenska regeringen tillsammans med EU kommissionen har föreslagit att EU ska få mer makt över arbetsmarknaden och lönebildningen. Det kommer på sikt leda till att den svenska modellen och svenska arbetsvillkor behöver anpassas till Europeisk standard. Sverigedemokraterna ser med stor oro på en sådan utveckling. Annat, nämligen

Vänsterpartiet – Ana Rubin
Ja