Rapport: Kreditrestriktionernas effekter på ekonomisk tillväxt
Hallå där! Anna Broman, bostadspolitisk expert, som den 4 oktober presenterar rapporten Var det värt det? Kreditrestriktionernas effekter på ekonomisk tillväxt som Sveriges Byggindustrier tagit fram tillsammans med Evidensgruppen.
Publicerad:
Vad visar rapporten?
– Rapporten skattar effekterna på BNP-tillväxten av kreditrestriktioner i form av amorteringskrav och bankernas skärpta ”kvar att leva på”-kalkyler. Den bekräftar att kreditrestriktionerna förklarar minst halva fallet i bostadsbyggandet sedan toppnoteringen 2017. Totalt minskar efterfrågan med cirka 7 800 bostäder årligen vid kreditåtstramning som i genomsnitt motsvarar 0,5 procentenheter högre skuldbetalningar.
Vad får det fallande bostadsbyggandet för konsekvenser?
– Bostadsbristen är betydande och ett fallande bostadsbyggande är en varningsklocka till politiken. På kort sikt minskar momsintäkterna från bostadsbyggandet med 4,6 miljarder kronor årligen. Det är ett tappat reformutrymme som kunde ha använts till fler sjuksköterskor, lärare och poliser – eller bostadspolitiska reformer. Dessutom innebär det förluster för alla dem som inte har möjlighet att köpa en lägenhet och istället hänvisas dyrare boendealternativ och inte längre kan bygga upp ett sparande.
Vilka politiska reformer krävs enligt Sveriges Byggindustrier?
– Högre sparande och fallande bostadsinvesteringar påverkar hela samhällsekonomin negativt. BNP-tillväxten bedöms bli 1 procentenhet lägre årligen. På 10 års sikt innebär det en BNP-nivå som är 2,3 procent lägre än vad den varit utan kreditrestriktionerna. Finansinspektionen har tidigare gjort beräkningar som visar att skyddet kreditrestriktionerna ger är runt 0,8 procent mindre fall i BNP vid en kris. Försäkringspremien mot hushållens skuldsättning är alltså större än skadan. Därför måste de skärpta amorteringskraven ses över.