”EU:s gröna giv innehåller godbitar för branschen”
Hallå där! Birgitta Govén, energiexpert på Sveriges Byggindustrier, som koordinerar arbetet med att implementera Färdplan 2045 och bevakade klimattoppmötet COP25 i Madrid för bygg- och anläggningsbranschen.
Publicerad:
Vad hände egentligen på COP25?
Tyvärr inte så mycket – förutom att miljöaktivisten Greta Thunberg höll tal förstås. Mötet slutade i ett antiklimax. Man kom inte överens med målet om en hög ambitionsnivå för att klara 1,5-2 graders uppvärmning samt hur utsläppshandeln ska regleras för att alla länder ska bidra på ett rättvist sätt.
Miljöminister Isabella Lövin (MP) menar att många länder har fallit tillbaka i den tidigare misstänksamheten länderna emellan – något som är väldigt illavarslande. Nästa klimatmöte hålls i Glasgow under 2020. Då ska man ha kommit fram till ökade ambitionsnivåer – förhoppningsvis.
Det talas allt mer om EU:s gröna giv – vad är det?
Ursula von der Leyen, kommissionens ordförande, försöker sjösätta EU:s nya miljö- och klimatprogram. Det innebär bland annat att EU:s medlemsländer ska vara klimatneutrala till 2050. Kommissionen vill föreslå en europeisk klimatlag till mars 2020 där ett mål på en halvering av utsläppen 2030 kommer sättas.
Man vill också säkerställa en trygg, kostnadseffektiv och förnybar energiförsörjning – samt snabba på övergången till hållbara transporter. Intressant är också att EU konstaterar vikten av en säker, grön finansiering för att åstadkomma förändringen.
Hur påverkar den gröna given bygg- och anläggningsbranschen?
Det finns en hel del godbitar för branschen i den gröna given. Bland annat vill man starta en Renovation Wave för att minska energianvändningen i befintliga byggnader genom kostnadseffektiva åtgärder. Renoveringstakten behöver öka avsevärt. Detta är välkommet eftersom det ger ökad konkurrenskraft för små och medelstora företag. I den gröna given kommer man också ta fram en handlingsplan för cirkulär ekonomi – som förordar minskad materialanvändning, återbruk och återvinning.
Dessutom vill man införa en Carbon Border adjustment mechanism – en slags koldioxidreglering länder emellan. I praktiken innebär det att styra importen mot mer klimatneutrala produkter. Detta kan ge Sverige många fördelar med tanke på att vi har en god utveckling av hållbara produkter och system, exempelvis förbättrad och på sikt klimatneutral betong.