Bygg­företag allt mer negativa om framtiden visar ny rapport

Vad handlar rapporten om?

I lönebildningsrapporten analyserar Konjunkturinstitutet (KI) de samhällsekonomiska förutsättningarna för lönebildningen. I år konstaterar de inledningsvis att avtalsförhandlingarna som sköts upp i våras nu kommer ske i efterdyningarna av historiskt stora fall i produktion och i antal arbetade timmar under andra kvartalet.

I årets rapport är det större fokus än normalt på konjunkturläget och marknadsutsikterna. KI lyfter fram tre faktorer som påverkar avtalsrörelsen i rådande läge. För det första att statens stödåtgärder har lyft bort en betydande del av krisens ekonomiska konsekvenser från parterna. För det andra tecknas en bild som pekar på att återhämtningen inleds redan nu under tredje kvartalet men att det är först 2023 som produktionen når ikapp den potentiella nivån. För det tredje poängteras hur viktig modellen med industriavtalet med märket är i det särskilt utsatta läge som råder när årets avtalsförhandlingar drar igång.

Vad säger rapporten om läget i byggbranschen?

I rapporten beskrivs det nuvarande efterfrågeläget och där konstateras att tillverkningsindustrin börjat återhämta sig och låg i september nära det historiskt genomsnittliga värdet. Det förklaras sannolikt av att produktionsbortfallet från våren nu måste hämtas igen. Inom bygg såg vi inte ett lika stort fall i våras men där är företagen nu påtagligt negativa om efterfrågeläget i september och bedömningen har försämrats sedan före sommaren.  

Vilken betydelse har detta för den kommande avtalsrörelsen?

Lönsamheten i näringslivet har påverkats kraftigt negativt under pandemin och som KI påpekar är det i nuvarande läge extra viktigt att vi håller fast vid industrins lönenormerande roll och de ramar som sätts i industriavtalet. Modellen bygger ju på hur den internationellt konkurrensutsatta delen av näringslivet utvecklas och här är osäkerheten extra stor då mycket avgör av hur smittspridningen utvecklas framöver. Osäkerheten är stor.