Så förbättrar VR-teknik kunskapsåterföring
Enligt vinnarna av "Årets Innovation 2022" kan VR definitivt ha möjlighet att förbättra kunskapsåterföring från produktionen under projektering. VR-tekniken har ett värde och är mogen att användas kontinuerligt i skarpa projekt.
Publicerad:
Hej där Mikael Johansson, forskningsingenjör på Chalmers Tekniska högskola och en av projektledarna som har prisats för FoU-projektet ”Kan VR förbättra kunskapsåterföringen från produktionen till projektering?”. Berätta lite om era slutsatser och hur ni gick tillväga för att komma fram till dom.
– I det här projektet har vi studerat VR-tekniken och utvärderat arbetet på sex olika arbetsplatser/projekt, där projektering och produktion har pågått parallellt. Metoden man använt är intervjuer, enkätundersökning, samt observation ”på plats” eller på virtuell plats. Resultatet från studien visar att det finns stora möjligheter med – och i viss mån också ett behov av – att låta personal från produktionen använda VR-teknik för granskning, planering och arbetsberedning. Genom att involvera och ta tillvara på produktionspersonalens kunskaper och insikt har man kunnat tillföra nya lösningar.
Vad är dina bästa tips till bygg- och anläggningsföretag som vill börja testa VR i sin produktion?
– Det här kan kanske låta som en självklarhet, men se till att redan från första början testa VR-tekniken i ett ”skarpt” projekt, med personal som är involverade i just det projektet. Får personalen kliva in i, och granska och studera sitt ”eget” projekt i skala 1:1 så kommer de direkt se fördelar och nytta på ett helt annat sätt jämfört med om de bara testat VR-tekniken på någon generell demomodell. Förutsättningen är ju tillgång till en BIM-modell, så det är egentligen bara att ställa sig frågan: ”I vilka projekt kör vi BIM? Där kan vi testa VR!”. Möjligheten att utnyttja VR-teknik blir på så sätt ytterligare ett argument för att satsa på, och kravställa BIM.
Bakom FoU-projektet ”Kan VR förbättra kunskapsåterföringen från produktionen till projektering?” står NCC Sverige AB och projektledare Mikael Johansson och Mattias Roupé Chalmers Tekniska högskola. Peab, Skanska, GK Vent, och WSP har också medverkat i projektet.
Läs mer om Årets Innovation 2022, som delas ut av Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF)
