Så fungerar helglön
Anders Fareskog, arbetsrättsjurist, reder ut reglerna kring helglön - vad innebär det och när gäller det?
Publicerad:
Vad är helglön?
Helglön är en kompensation för anställda med timlön så att de inte förlorar lön jämfört med de som har månadslön. Rätten till helglön omfattar anställda på Väg- och banavtalet eller Byggavtalet och betalas för att de inte arbetar under vissa specifika helgdagar.
Helglön gäller när följande helgdagar infaller på en vardag: nyårsdagen, trettondagen, långfredagen, annandag påsk, 1 maj, Kristi Himmelsfärds dag, nationaldagen, midsommarafton, julafton, juldagen, annandag jul och nyårsafton. Den anställde ska ha arbetat full arbetstid dagen före samt dagen efter helgdagen. Viss frånvaro räknas dock som arbetstid:
- Sjukdom (dag 1–14)
- Uttryckligen beviljad ledighet
- Överenskommen inarbetad tid
- Semester
- Permittering (vecka 1–4)
Vad gäller om en anställd är föräldraledig innan och efter en helgdag?
– Den anställde får endast helglön om denne arbetat full arbetstid dagen före samt dagen efter helgdagen. Som arbetad tid räknas enligt avtalet ”uttryckligen beviljad ledighet” vilket t.ex. kan vara föräldraledighet. Den anställde ska dock inte ha fått eller varit berättigad till ersättning från Försäkringskassan den aktuella dagen för att få helglön.
Får en anställd helglön om denne ”vabbat” på den aktuella helgdagen?
– Den anställde får helglön så länge denne inte har fått eller varit berättigad ersättning från Försäkringskassan den aktuella dagen. Samma gäller om den anställde endast ”vabbar” en del av dagen, men då ska helglönen reduceras i proportion till ledigheten.