Så fungerar helglön
Julledigheten är över och arbetet med löneutbetalningen i januari ska påbörjas. Då är det bra att känna till reglerna om helglön. Anders Fareskog, arbetsrättsjurist, reder ut vad helglön är och när det gäller.
Publicerad:
Vad är helglön?
Helglön gäller när följande helgdagar infaller på en vardag: nyårsdagen, trettondagen, långfredagen, annandag påsk, 1 maj, Kristi Himmelsfärds dag, nationaldagen, midsommarafton, julafton, juldagen, annandag jul och nyårsafton. Den anställde ska ha arbetat full arbetstid dagen före samt dagen efter helgdagen. Viss frånvaro räknas dock som arbetstid:
- Sjukdom (dag 1–14)
- Uttryckligen beviljad ledighet
- Överenskommen inarbetad tid
- Semester
- Permittering (vecka 1–4)
Vad gäller om en anställd är föräldraledig innan och efter en helgdag?
– Den anställde får endast helglön om denne arbetat full arbetstid dagen före samt dagen efter helgdagen. Som arbetad tid räknas enligt avtalet ”uttryckligen beviljad ledighet” vilket t.ex. kan vara föräldraledighet. Den anställde ska dock inte ha fått eller varit berättigad till ersättning från Försäkringskassan den aktuella dagen för att få helglön.
Får en anställd helglön om denne ”vabbat” på den aktuella helgdagen?
– Den anställde får helglön så länge denne inte har fått eller varit berättigad ersättning från Försäkringskassan den aktuella dagen. Samma gäller om den anställde endast ”vabbar” en del av dagen, men då ska helglönen reduceras i proportion till ledigheten.