Hälften av byggföretagen utsatta för brott det senaste året | Byggföretagen

Hälften av bygg­företagen utsatta för brott det senaste året

Svenskt Näringslivs rapport Brottslighetens kostnader visar att 55 procent av företagen i byggindustrin har utsatts för brott under det senaste året.

Publicerad:

Anmälningar om stölder och inbrott läggs ner utan utredning.

Den direkta brottskostnaden för svenska företag uppgår enligt Svenskt Näringsliv till 43 miljarder kronor det senaste året. Därtill kommer 34 miljarder för säkerhetshöjande åtgärder och ytterligare 21 miljarder i uppskattade intäktsförluster.  

– Den vanligaste typen av brottslighet som drabbar svenska företag är de så kallade mängdbrotten, som stölder, inbrott och skadegörelse. De står också för de största kostnaderna, säger Lena Nitz, expert på brott och trygghetspolicy vid Svenskt Näringsliv.

Byggföretagens näringspolitiska chef, Tanja Rasmusson, instämmer i att tilltron till rättsstaten urholkas när anmälningar om stölder och inbrott läggs ner utan utredning. Därtill är brottsligheten kostnadsdrivande för beställarna.

– Många bygg- och anläggningsföretag tvingas kalkylera med stölder i samband med anbud, säger Tanja Rasmusson.

Byggstölderna ökar

Stölder av bygg- och arbetsmaskiner, ställningar, vitvaror och dörrar har ökat kontinuerligt under flera år. Den tillfälliga nedgång som märktes under pandemin bröts redan 2022 när 4 707 inbrottsstölder från byggarbetsplatser anmäldes.

– Värdet på stöldgodset är svårt att uppskatta, men det rör sig om ett miljardsvinn. Detta i ett redan bistert konjunkturläge där varje krona räknas, säger Tanja Rasmusson.

För att vända utvecklingen vill Svenskt Näringsliv se att samtliga kommuner regelbundet kartlägger det lokala näringslivets erfarenheter och konsekvenser av brott och otrygghet. Därtill föreslås att Brottsförebyggande rådet, Brå, utreder möjligheterna att införa nya brottskoder som gör det möjligt att i större utsträckning identifiera när ett företag, eller en person i sin yrkesroll, har utsatts för brott.

– Utan tillförlitlig kunskap blir brottsbekämpningen ineffektiv och beslutsfattare riskerar att underskatta problemen, säger Lena Nitz.