”Kollektivavtalen måste täcka större del av arbetsmarknaden”
En fallande anslutningsgrad till facken innebär flera prövningar för Byggföretagens medlemmar. Mats Åkerlind, vice vd och förhandlingschef, ser möjligheter och utmaningar.
Publicerad:
Mats Åkerlind framhåller de många fördelarna som ett kollektivavtal för med sig, inte minst effektiva färdiga lösningar för arbetsgivaren som därmed slipper framförhandla med varje enskild arbetstagare.
– Kollektivavtalen är garanter för schyssta villkor som alla arbetstagare omfattas av. Utöver kollektivavtalet får du som medlem dessutom färdiga pensionslösningar, rabatterade arbetsmarknadsförsäkringar och storskaliga rabatter på exempelvis bilar och drivmedel.
Han berättar att allt fler medlemmar är nöjda med kollektivavtalen, och att en framgångsfaktor har varit de konstruktiva diskussioner som Byggföretagen har fört med facken, framför allt Byggnads, om att anpassa och avtalen till den nya verklighet som företagen befinner sig i. Det handlar om arbetstidsreglering, tydliga regler kring vilka löner som ska gälla, regler om lönetillägg för att exempelvis kunna premiera olika typer av kvalifikationer och tjänster på en arbetsplats, med mera.
– Det har gett resultat, säger Mats Åkerlind.
Stor del av branschen inte kollektivansluten
Samtidigt är det en utmaning för branschen att relativt många arbetstagare inte omfattas av något kollektivavtal.
– En förutsättning för att avtalen ska fungera är att de täcker en stor del av arbetsmarknaden. Byggbranschen har genomgått ganska stora förändringar, och idag omfattas uppemot 40 procent av de anställda inom branschen inte av något kollektivavtal. Vi ser dessutom en fallande anslutningsgrad till facken.
Reglerna i avtalen blir därmed inte stilbildande på det sätt som man skulle kunna förvänta sig och som är viktigt för avtalens fortlevnad, berättar han.
– Om alla i grunden accepterar kollektivavtalet blir det normgivande, men om man har stora grupper som inte omfattas av kollektivavtal blir reglerna mindre viktiga och det blir större avvikelser. Konkurrenssituationen påverkas på ett genomgripande sätt. Därför är det så viktigt att fler ansluter sig.
Utmaningar för de som står utan kollektivavtal
Byggföretagens medlemmar har en klar fördel eftersom företag som är anslutna till ett kollektivavtal väldigt ofta blir förstahandsval vid entreprenader.
– Man har en särställning vid förhandlingssituationer med facket och det är helt enkelt väldigt mycket enklare att komma ifråga för en entreprenad. Om man inte har ett avtal så måste man förhandla med facket, vilket kan vara omständligt.
Det första steget för ett företag kan vara att teckna ett hängavtal med facket, men då måste man lägga mycket tid på att göra omvärldsbevakning för att se till så att villkoren matchar konkurrenternas.
– Det är något man inte behöver fundera så mycket över om man blir medlem hos oss. Då omfattas man av huvudavtalet, får stöd i sina förhandlingar och tar del av medlemsrabatterna. Man sparar både tid och pengar på att bli medlem hos oss.
Osäker framtid för kollektivavtal
Framtiden för kollektivavtal kantas av flera utmaningar, anser Mats Åkerlind. Han menar att antalet arbetsmarknadskonflikter måste bli färre och att det måste finnas en större förståelse från facken för företagarnas konkurrenssituation.
– Det finns en viss romantisering av stridsåtgärder. I själva verket är det mest konstruktiva att förhandla utifrån två parters intressen och att komma fram till en kompromiss.
Han fortsätter:
– Vi ser en ökad förståelse, men vi är långt ifrån i hamn, Vi behöver bryta trenden med fallande organisationsgrad, annars kommer avtalen att ha allt mindre inverkan på arbetsmarknaden.
Den andra stora utmaningen som Mats Åkerlind ser är risken för att EU:s sätt att se på arbetsmarknadsfrågor påverkar partsautonomin och därmed grunden för den svenska modellen.
– I så fall kommer snart inte kollektivavtalen att vara ett attraktivt alternativ, utan vi riskerar istället att få en lagstiftningsmodell. Vi märker det i och med att man har föreslagit minimilöner, lönetransparens, medarbetarinflytande i styrelser och andra regleringar.
Artikeln är skriven av Karin Carlesten och är en del av ett samarbete med Svensk Näringsliv på temat kollektivavtal.