Partierna om hur arbetsmiljön och kompetensförsörjningen kan förbättras | Byggföretagen

Partierna om hur arbetsmiljön och kompetens­försörjningen kan förbättras

Byggföretagens fokusområden är attraktiva kollektivavtal, sund konkurrens, säkerhet, kompetensförsörjning och klimatomställning. Inför EU-valet har vi ställt frågor som berör våra fokusområden till samtliga partier. I andra delen redovisas partiernas svar om arbetsmiljö och kompetensförsörjning.

Publicerad:

  • Vad kan EU göra för att förbättra arbetsmiljön och säkerheten på byggarbetsplatser?

Socialdemokraterna:

Att svenska kollektivavtal ska gälla på svenska byggarbetsplatser är en viktig start. Vi måste också höja sanktionsavgifterna. Seriösa företag ska såklart få stöd och hjälp att göra rätt – men det måste kännas ordentligt för arbetsgivare som fuskar med arbetsmiljön för att maximera vinsten. Vi vill också skärpa reglerna för arbetskraftsinvandring för att förhindra att människor utnyttjas och svartlista kriminella företag genom att hindra dem från att verka i EU. Regelefterlevnad är också ett stort problem. Därför föreslår vi bland annat en miniminivå på antalet arbetsmiljöinspektörer.

Moderaterna:

EU bör fortsatt sätta minimistandarder inom arbetsmiljö – samtidigt som medlemsländernas självbestämmande över arbetsmarknadsfrågorna respekteras. Den fria rörligheten i Europa gör att vi behöver en gemensam grundplatta för att säkerställa en god arbetsmiljö. Ingen ska behöva skadas eller dö på jobbet. Men goda intentioner kan ibland slå fel – vilket vi exempelvis sett när det gäller arbetstidsdirektivet. Europas arbetsmarknadsmodeller fungerar på olika sätt och gemensamma regelverk kan få olika följder i olika länder. Därför bör EU gå försiktigt fram i det här området.  

Sverigedemokraterna:

Först och främst är det nationella regelverket som gäller i Sverige. Vi bör titta på hur vi jobbar med dessa frågor partsgemensamt i Norden för att få upp arbetsmiljöfrågorna högre upp på agendan i EU. Många länder som tillhandahåller utstationerad arbetskraft släpar efter i dessa frågor.

Miljöpartiet:

Tillsynen är avgörande för att skärpa arbetsmiljön och säkerheten. Detta är framförallt en nationell kompetens. Men det behövs även ett tätare samarbete mellan nationella tillsynsmyndigheter inom EU för att lära av varandra och på ett tidigt stadium upptäcka oseriösa aktörer. Tillsynen av EU:s minimikrav för arbetsmiljön på arbetsplatsen behöver stärkas. Vi vill också stärka resurserna till Arbetsmiljöverket så att de kan bedriva ett bredare tillsynsarbete.

Centerpartiet:

Arbetsmiljön i både Sverige och EU har stora utmaningar – och brister har särskilt uppmärksammats på byggarbetsplatser. Mer måste göras för att säkerställa en god arbetsmiljö på alla arbetsplatser. Vi tycker att huvudansvaret ska ligga på varje land. Men EU har ett ansvar för gränsöverskridande arbetsmiljöfrågor. Utländska företag som verkar i Sverige ska till exempel inte kunna utnyttja skillnader i arbets- och anställningsvillkor för att vinna konkurrensfördelar.

Vänsterpartiet:

Arbetsmiljöfrågor bör i första hand hanteras av de enskilda medlemsländerna med hänsyn till respektive lands arbetsmarknadsmodell. På den svenska arbetsmarknaden har parterna ett stort ansvar för arbetsmiljön. Vänsterpartiet värnar den svenska modellen där skyddsombud, som huvudregel, utses av den lokala fackliga organisationen. EU-regleringar på detta område kan riskera att påverka den svenska modellen negativt. Det finns dock utrymme för mer övergripande riktlinjer och rekommendationer på EU-nivå.

Liberalerna:

Utgångspunkten bör vara att ILO:s rekommendationer om arbetsmiljö och säkerhet efterlevs i hela EU. Arbetet med att skärpa EU-gränsvärden för farliga ämnen som hanteras i arbetslivet behöver fortsätta. Det är även centralt med starka EU-lagar om produktsäkerhet och säkerhetskrav på arbetsmaskiner. Dessutom kan EU-samarbetet genom kunskapsspridning, forskning och dialog stärka medlemsländernas arbete med sådana frågor som ligger på nationell nivå. Därför bör EU:s arbetsmiljöstrategi utvecklas för att bidra än mer till ett gediget grundskydd för alla arbetstagare.

  • Hur kan den långsiktiga kompetensförsörjningen av yrkesarbetare säkerställas?

Socialdemokraterna:

När gamla jobb försvinner och nya tillkommer måste arbetstagarna få tillgång till omställning och kompetensutveckling. Vi vill uppvärdera och stärka attraktiviteten på yrkesutbildning i samtliga led – i gymnasiet, yrkeshögskolan och yrkesvux. Vi vill också fortsätta att satsa på arbetsmarknadsutbildningarna och branschskolor som vi vet ger goda jobbchanser. Vi måste även satsa på omställningsmöjligheter.

Moderaterna:

EU-länderna kan utbyta goda erfarenheter – men i grunden handlar det om att nationellt satsa på yrkesutbildningar och att berörda sektorer har förutsättningar att upprätthålla konkurrenskraftiga löner.

Sverigedemokraterna:

Statusen på yrkesutbildningar måste öka. Det är också viktigt att man involverar företagen mer och snabbare i arbetet – men även att man börjar titta mer på det gamla hederliga lärlingssystemet och andra modeller där man kan kombinera jobb med studier.

Miljöpartiet:

Kompetensbristen är ett av de största hindren för företag i Sverige att utvecklas, expandera och behålla konkurrenskraft. Arbetskraftsinvandring och kompetent arbetskraft som vill komma hit och bygga Sverige är en viktig del för att vi ska klara av att bygga i den takt vi behöver. Men det ska ske med schyssta villkor och utan fusk. Inom EU och i medlemsstaterna behöver vi utveckla de plattformar som redan finns för utbyte och samarbete, såsom CEDEFOP och European Years of Skills, och även lära oss mer om hur vi kan förutse vilka kompetenser som kommer behövas så att sysselsättning, utbildning och kompetensutveckling går hand i hand.

Centerpartiet:

EU behöver ta ett stort omtag vad gäller kompetensförsörjning eftersom det finns stora utmaningar med kompetensförsörjning i många EU-länder. En åtgärd i raden är att förbättra möjligheter för arbetskraftsinvandring i Sverige och hela EU.

Vänsterpartiet:

För det första behöver man få fler ungdomar att välja gymnasieskolans yrkesprogram inriktat mot byggsektorn. Vi vill därför att det satsas mer på studie- och yrkesvägledningen i grundskolan, särskilt i tidigare åldrar, och att det ges mer resurser till gymnasieskolan så att kvaliteten på yrkesprogrammen höjs. För det andra behöver man öka jämställdheten och mångfalden i byggbranschen i syfte att få fler kvinnor att vilja jobba i byggsektorn. Vi vill därför ge DO ett särskilt uppdrag att, tillsammans med parterna, se över och förändra attityder och värderingar inom byggbranschen. För det tredje behöver man skapa fler vägar in till byggbranschen. Vi vill därför bygga ut yrkesvux, yrkeshögskolan och arbetsmarknadsutbildning med inriktning på byggbranschen. För det fjärde behöver staten ge stöd till bostadsbyggandet så att byggtakten upprätthålls på en hög nivå.

Liberalerna:

För att säkra Sveriges och EU:s konkurrenskraft behövs gemensamma insatser för att attrahera både spetskompetens och personer som vill arbeta i mindre kvalificerade yrken. EU:s system med ”blåkort” bör utvecklas och öppnas upp för fler än bara dem med spetskompetens och höga löner. Därtill bör rörligheten för yrkesverksamma i EU utökas. Det måste bli enklare att få sina yrkeskvalifikationer erkända i hela EU. Därför bör det europeiska yrkeskortet omfatta fler yrken och erkännandet av behörigheter stärkas.

Nästa vecka redovisas partiernas svar om klimatomställningen. Byggföretagen tar ingen partipolitisk ställning och partierna redovisas i storleksordning. Svar till granskningen har inkommit från sju av åtta partier.

Här kan du läsa Byggarnas Europa Del 1 om lönebildningen och arbetslivskriminaliteten