Partierna om lönebildningen och arbetslivskriminaliteten

• Vilken makt bör EU ha över svensk lönebildning?

Socialdemokraterna:

Ingen som helst. I Sverige sköts lönebildningen av fack och arbetsgivare. Politiken ska absolut inte in och peta i detta. Att värna vår arbetsmarknadsmodell är viktigt. Det innebär bland annat att vi måste se till att det ska vara möjligt att kunna avvika från EU-lagstiftning genom kollektivavtal.

Moderaterna:

Ingen. Vi värnar den svenska modellen. Lönebildning är en nationell kompetens som inte bör kringskäras av EU-initiativ som exempelvis minimilönsdirektivet eller lönetransparensdirektivet.

Sverigedemokraterna:

Ingen makt alls. Vi anser det vara en nationell fråga som ska hanteras av arbetsmarknadens parter.

Miljöpartiet:

Miljöpartiet står bakom den svenska modellen där lönebildningen sköts av arbetsmarknadens parter. Initiativ på EU-nivå får inte hota den svenska modellen eller försämra de svenska trygghetssystemen.

Centerpartiet:

Svensk lönebildning ska även fortsättningsvis skötas av arbetsmarknadens parter. I de fall det ändå läggs fram EU-förslag som påverkar arbetsmarknadens organisering och funktion i medlemsländerna så jobbar vi alltid för så mycket flexibilitet som möjligt för Sverige.

Vänsterpartiet:

EU bör inte ha någon makt över svensk lönebildning. EU:s fördrag är tydligt: Löneförhållanden är en nationell angelägenhet. EU har inte befogenhet att lagstifta om löneförhållanden. Den svenska arbetsmarknadsmodellen tjänar svenska löntagare, företag och Sveriges konkurrenskraft väl. Därför har Vänsterpartiet drivit på för att Sverige ska stoppa EU:s minimilönedirektiv som riskerar att långsiktigt underminera den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Liberalerna:

Liberalerna vill inte se lagstiftning på EU-nivå om minimilöner. Frågor kring lönebildning sköts bäst av parterna på arbetsmarknaden. Därför har vi röstat nej till direktivet om lagstadgade minimilöner i Europaparlamentet – och medverkat till att Sverige röstat nej i ministerrådet.

• Hur kan arbetslivskriminaliteten inom EU bekämpas?

Socialdemokraterna:

Det här är en oerhört viktig fråga för oss socialdemokrater. Arbetslivskriminaliteten är ett gift som förstör för hela branscher. Därför måste vi göra det svårare att fuska, lättare att åka fast och mer kännbart att bli straffad. Det handlar om att skärpa EU:s arbetsmiljölagstiftning och att bekämpa fuskföretag genom ett mer effektivt samarbete inom EU – så att det exempelvis går att kontrollera att även utländska bolag och arbetsgivare betalar skatt och sociala avgifter för de anställda.

Moderaterna:

Arbetslivskriminaliteten är i hög grad är sammanflätad med den organiserade brottsligheten – som i högsta grad är gränsöverskridande. Moderaterna driver på för ökat mandat och ökade resurser till EU:s polismyndighet Europol. Men många av de mest effektiva åtgärderna är nationella. Det nya lönegolvet för arbetskraftsinvandring som regeringen inför är en sådan. Regeringen har också gett ett viktigt uppdrag till delegationen mot arbetslivskriminalitet att arbeta fram förslag mot just denna typ av kriminalitet.

Sverigedemokraterna:

Det behövs kraftigare kontroll av företag som tillhandahåller utstationerad arbetskraft. Många länder bör titta på det jobb vi nu gör i Sverige, och övriga Norden, gällande arbetslivskriminalitet. Problemet är att skillnaden är extremt stor inom EU när det kommer till hur man ser på dessa frågor. Medvetenheten måste öka.

Miljöpartiet:

Dålig arbetsmiljö ska aldrig tillåtas vara ett konkurrensmedel för oseriösa företag. Under Miljöpartiets tid i regeringen bidrog vi till att intensifiera arbetet mot arbetslivskriminalitet genom stärkta anslag till Arbetsmiljöverket, krav på personalliggare, månadsvis redovisning av arbetsgivaravgifter och en ny delegation mot arbetslivskriminalitet. Vi vill också öka informationsutbytet mellan myndigheter och länder inom EU så att arbetslivskriminalitet kan upptäckas, förhindras och straffas. EU behöver också anta en ny due diligence lagstiftning som kräver att företag säkerställer att mänskliga rättigheter garanteras i hela värdekedjan.

Centerpartiet:

Arbetslivskriminalitet är ett allvarligt samhällsproblem – och inte sällan är de som utnyttjas utländska arbetstagare. På samma sätt som att myndighetssamverkan inom Sverige är ett viktigt verktyg för att upptäcka arbetslivskriminalitet i Sverige, finns det behov av internationellt samarbete mellan myndigheter för att motverka den gränsöverskridande arbetslivskriminaliteten. En viktig del på EU-nivå är förstärkt samverkan genom Europeiska arbetsmyndigheten, ELA, och Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning, Europol.

Vänsterpartiet:

Arbetslivskriminaliteten inom EU är gränsöverskridande. För att bekämpa arbetslivskriminaliteten krävs gemensamma insatser på EU-nivå. LO har presenterat flera konkreta förslag. Vänsterpartiet vill lyfta fram tre av dessa. För det första bör det inrättas ett europeiskt center mot arbetslivskriminalitet inom ramen för europeiska arbetsmyndigheten, ELA. För det andra bör det finnas en miniminivå för kontroller av arbetsmiljön i varje medlemsland. EU måste ställa krav på att antalet arbetsmiljöinspektörer i varje EU-land når upp till minst en inspektör per 10 000 anställda. För det tredje bör det införas begränsningar på upp till maximalt två underentreprenörsled i hela EU.

Liberalerna:

I Europa är 70 procent av de grovt kriminella gängen verksamma i tre eller fler länder. För att komma åt problemen med människoutnyttjande i arbetslivet krävs ett starkare EU-samarbete.  Europol behöver utvecklas till en europeisk polisstyrka som på riktigt kan bekämpa dagens gränsöverskridande brottslighet. I regeringen driver Liberalerna på för nya verktyg för att ge polisen bättre möjligheter att bekämpa arbetslivskriminalitet och organiserad brottslighet. Detta måste kompletteras med verkningsfulla åtgärder på EU-nivå.

Nästa vecka redovisas partiernas svar om säkerheten på byggarbetsplatserna och kompetensförsörjningen av yrkesarbetare. Byggföretagen tar ingen partipolitisk ställning och partierna redovisas i storleksordning. Svar till granskningen har inkommit från sju av åtta partier.