Frågor och svar om den nya beredskapsutbildningen
Nu lanserar Byggföretagen en beredskapsutbildning öppen för hela byggsektorn. Här berättar Byggföretagens branschutvecklingschef Lars Redtzer om bakgrunden till utbildningen, vem den riktar sig till och hur intresset för beredskapsfrågor ser ut i byggsektorn.
Publicerad:
Varför har vi gjort utbildningen?
Vi har tagit fram utbildningen därför att bygg- och anläggningssektorn har en avgörande roll för samhällets funktion i kris och vid höjd beredskap, samtidigt som många medlemsföretag efterfrågar ett mer konkret och verksamhetsnära stöd i hur beredskapsarbetet faktiskt kan bedrivas i praktiken.
Det finns i dag mycket information om civil beredskap, men den är ofta övergripande och svår att omsätta i vardagen i ett företag. Med utbildningen vill vi därför sänka trösklarna och gå från ambition till handling. Civil beredskap i praktiken – för byggföretag är en interaktiv kurs som steg för steg hjälper företagen att påbörja arbetet med en beredskapsplan anpassad till den egna verksamheten.
Utbildningen är praktiskt inriktad och bygger på att deltagaren aktivt arbetar med sina egna förutsättningar. För att få full nytta av utbildningen krävs att man avsätter tid för att läsa, reflektera, analysera och arbeta med uppgifter som rör den egna verksamheten. I flera moment förväntas deltagaren stanna upp, identifiera kritiska beroenden och göra medvetna prioriteringar som sedan omsätts i en konkret plan.
Detta handlar ytterst om att skapa robusta och livskraftiga medlemsföretag – företag som är bättre rustade att överleva och fortsätta leverera vid större störningar, kriser och i värsta fall krig. Samtidigt bidrar detta till något större. När byggföretag stärker sin egen beredskap stärker de också samhällets samlade motståndskraft. En byggsektor med faktisk genomförandeförmåga är en nödvändig del av Sveriges civila beredskap och totalförsvar.
För vem är utbildningen gjord?
Utbildningen riktar sig i första hand till ledning och nyckelpersoner i små och medelstora bygg- och anläggningsföretag, där behoven ofta är stora men resurserna mer begränsade.
Samtidigt är innehållet relevant även för större företag, till exempel projektchefer, platschefer och funktioner med ansvar för drift, säkerhet och kontinuitet. Utbildningen utgår från den egna verksamhetens risker och beroenden, vilket gör att upplägget fungerar oavsett företagsstorlek.
Utbildningen är digital, genomförs i egen takt och är tänkt som ett praktiskt arbetsverktyg, inte som en teoretisk genomgång. Den är uppbyggd för att genomföras systematiskt – gärna tillsammans med kollegor – och ska ses som början på ett långsiktigt och kontinuerligt beredskapsarbete, inte som en engångsinsats.
Hur stort är intresset för beredskapsfrågor i byggsektorn?
Intresset för beredskapsfrågor i byggsektorn är tydligt växande. Vi möter i dag ett brett engagemang från företag som vill förstå vad beredskap innebär för just deras verksamhet – både mot bakgrund av det säkerhetspolitiska läget, sårbara försörjningskedjor, cyberhot och klimatrelaterade störningar.
Samtidigt finns det en osäkerhet kring var man ska börja och vad som faktiskt förväntas av företagen. Det är här utbildningen fyller en viktig funktion. Den ger struktur, en gemensam begreppsbild och ett konkret första steg – med fokus på vad som är mest kritiskt att upprätthålla och hur företaget kan förbereda sig på ett systematiskt sätt.
Allt fler företag ser i dag också beredskap som en naturlig del av affärsmässighet, riskhantering och långsiktig konkurrenskraft, snarare än som något som ligger vid sidan av kärnverksamheten.
Varför ska utbildningen vara öppen för hela samhällsbyggnadsbranschen – och inte bara byggföretag?
Samhällsbyggandet är ett sammanhängande system, där bygg-, anläggnings-, installations-, material- och infrastrukturföretag är ömsesidigt beroende av varandra. Vid störningar, kriser eller höjd beredskap spelar det mindre roll var formella gränser går – det som avgör är hur väl hela kedjan fungerar tillsammans.
Genom att göra utbildningen öppen för hela samhällsbyggnadsbranschen skapar vi en gemensam grundsyn på beredskap, ett gemensamt språk och en bättre förståelse för varandras roller, ansvar och beroenden. Det stärker förutsättningarna för samverkan – både i vardagen och när samhället utsätts för stora påfrestningar.
Många av de utmaningar som beredskapsarbetet berör, såsom försörjningskedjor, kompetensförsörjning, digital sårbarhet och kontinuitetsplanering, är dessutom branschöverskridande till sin natur. Ju fler aktörer som arbetar systematiskt med sin egen beredskap, desto robustare blir samhällsbyggandet som helhet.
Kort sagt: utbildningen är öppen för alla därför att samhällets motståndskraft byggs gemensamt – inte i stuprör.