Frågor och svar om avtalsrörelsen | Byggföretagen

Frågor och svar om avtalsrörelsen

Här har vi samlat några vanliga frågor om avtalsrörelsen.

Uppdaterad:

Vad är ett kollektivavtal?

Ett kollektivavtal är en skriftlig överenskommelse om anställningsvillkor mellan ett arbetsgivarförbund eller en enskild arbetsgivare och en facklig organisation.

Vad ingår i ett kollektivavtal?

Ett kollektivavtal reglerar villkor för lön, anställningsform, arbetstid, semester, försäkringsskydd med mera.

Vad är märket?

Märket är nivån på kostnadsökningar som i en avtalsrörelse sätts av parterna inom den mest konkurrensutsatta sektorn, industrin, och som fungerar som riktmärke för samtliga sektorer på arbetsmarknaden.

Vad menas med parter?

Parterna på arbetsmarknaden är arbetsgivarnas organisationer och fackförbunden. Dessa parter sköter bland annat kollektivavtalsförhandlingarna.

Vad menas med yrkanden?

Ett annat ord för yrkande är avtalskrav, det vill säga de önskemål som parterna har i en avtalsförhandling.

I vilka fall gäller lag över kollektivavtal?

Det finns två viktiga lagar som delvis tagit över sådant som tidigare var kollektivavtalsreglerat.  Dessa två lagar är Medbestämmandelagen (MBL) från 1976 och Lagen om Anställningsskydd (LAS) från 1982.

Vilka olika kollektivavtal finns för Byggföretagens medlemmar?

Byggföretagen representerar arbetsgivarna i förhandlingarna om tre olika kollektivavtal:

Byggavtalet – ett avtal mellan Byggföretagen och Byggnads

Väg- och banavtalet – ett avtal mellan Byggföretagen och Seko

Tjänstemannaavtalet – ett avtal mellan Byggföretagen och Ledarna, Sveriges Ingenjörer och Unionen

Vad är kollektivavtalets historia?

I Sverige bestäms många av arbetsmarknadens regler i kollektivavtal i stället för i lagar, något som grundar sig på en överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare ända från 1938. En av Byggföretagens viktigaste uppgifter är att förhandla fram några av dessa kollektivavtal och stötta medlemsföretagen vid förhandlingar kring innehållet i dessa kollektivavtal.

År 1938 slöt Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) och arbetstagarorganisationen Landsorganisationen i Sverige (LO) ett avtal, det så kallade Saltsjöbadsavtalet, om spelreglerna på arbetsmarknaden. Bakgrunden till överenskommelsen var en lång tid med många arbetsmarknadskonflikter och strejker i Sverige och syftet med avtalet var att skapa arbetsfred och ett bättre samarbete mellan parterna. Detta samspel mellan arbetsgivare och arbetstagare, där parterna gemensamt förhandlar fram vilka regler som ska gälla för löner och arbetsvillkor, har därefter kommit att kallas för den svenska modellen. En modell som präglas av samförstånd och överenskommelser utan statlig inblandning.

Sverige har haft en lång historia av okontrollerade kostnadsökningar under 1970- och 1980-talen. Det ledde till hög inflation och försämrad konkurrenskraft. Därför kom arbetsgivare och fack överens om det så kallade Industriavtalet 1997 som sedan förnyades 2011. Syftet var att den konkurrensutsatta industrin skulle sätta ”lönemärket” för att skapa en ordnad lönebildning och stärka konkurrenskraften. Idag är vi än mer beroende av framgångsrik export samtidigt som den internationella konkurrensen ökat och läget för vår exportindustri är känsligare än någonsin.