Frågor och svar om cementkrisen

Regeringen fattade den 18 november 2021 beslut om att ge Cementa förlängt tillstånd att bryta kalk i Slite fram till 31 december 2022.

Beslutet möjliggjordes sedan riksdagen den 29 september enhälligt röstade för propositionen som gör det möjligt för regeringen att bevilja Cementa att fortsätta med kalkbrytning i Slite på Gotland efter den sista oktober.

Den tillfälliga lagändringen bygger på att nuvarande kvot för brytning ännu inte är uppfylld.

Beslutet överklagades till Högsta förvaltningsdomstolen av fyra miljöorganisationer. Den 7 december 2022 meddelade domstolen att regeringens tillfälliga tillstånd till Cementa var lagligt.

Det är en fråga som bara Cementa kan svara på. Men den 24 oktober sa företrädare för Cementa i P1-morgon att man vid ett stopp den 31 december bedömer sig ha en förmåga att vara leveransdugliga till framåt halvårsskiftet 2023. Därefter går vi in i ett läge där det ”kommer att bli en allvarlig brist på cement i Sverige.”

Produktionsstopp i cementtillverkningen i Slite riskerar att leda till ett byggstopp. Bygg- och anläggningsbranschen står då inför en djupare kris än 90-talskrisen.

Byggföretagen har gjort löpande konsekvensanalyser kring effekterna för bygg- och anläggningsindustrin av ett produktionsstopp i Slite. Den senaste analysen är framtagen tillsammans med konsultbolaget WSP och uppskattar drygt 160 000 förlorade jobb – under förutsättning att viss produktion kan upprätthållas med hjälp av extern sten.

Cement behövs till alla former av nybyggnation.

Importberoende av råvaror från länder som varken respekterar mänskliga rättigheter eller uppsatta miljömål är inte hållbart.

Byggföretagen står bakom en grön omställning av samhällsbyggnadssektorn med t ex ökad kapacitet på järnvägen.

Reformer som byggnation av fler bostäder, vindkraftverk och en utbyggnad av stambanorna är direkt beroende av en pålitlig råvaruförsörjning.

Cementa är den enda tillverkaren av cement i Sverige med produktion i Skövde och Slite. Cirka 75 procent av den cement som används i Sverige produceras idag i Slite. Cementas andra fabrik i Skövde går på full kapacitet och har inte möjlighet att ta hand om ytterligare tillverkning. Schwenk står för den största importen i Sverige och har cirka 10-15 procent av marknaden.

Läs gärna mer här

Enligt Svensk Betong finns det ingen lösning inom överskådlig tid.  Tillgången till cement i närområdet är starkt begränsad och även på europeisk nivå finns idag inte kapacitet och förutsättningar för att ersätta bortfallet från Slitefabriken.  

Tekniska krav och normer gör också att det inte går att byta ett cement mot ett annat cement rakt av. EU-standarder och svenska nationella tillämpningsstandarder måste uppfyllas både för cement och för tillverkningen av betong. 

Särskilt kritiskt är det för tillgång till cement för infrastrukturprojekt i Sverige då det är få andra tillverkare inom Europa som tillverkar cement som uppfyller de tekniska och funktionella krav som ställs.  

De logistiksystem som finns idag med hamnar, terminaler, depåer och logistikkedjor är inte anpassade för en kraftigt ökad import. Till exempel krävs ombyggnation för att ta in större fartyg från utomeuropiska aktörer med långväga transporter. 

Att ersätta cementen i Slite till 100 procent kan därmed ta flera år. 

Högre kostnader, svårhanterliga logistikkedjor och större miljöpåverkan är tydliga risker vid en omställning till import av cement.

Cementtillverkning är energikrävande. Kalkstenen behöver värmas upp till ungefär 1 400 grader Celsius.  I tänkbara exportländer som används till stor del fossila bränslen i energimixen.

Corona-pandemin har också visat på vikten av nationell beredskap i alla delar av samhället. Vill regeringen ha inhemsk kalkbrytning över huvud taget – eller öka Sveriges beroende av importerade råvaror?

När vi bygger handlar det om rätt material på rätt plats utifrån ett livscykelperspektiv. Men för många konstruktioner är betong det enda alternativet ur kvalitets- och beständighetssynpunkt. Betong kan inte uteslutas ens vid t ex trähusbyggnation. Ökad trähusbyggnation förutsätter också ett politiskt ledarskap som möjliggör produktivt skogsbruk och en möjlighet att avverka skogen.  

Det gör att det finns begränsade möjligheter att idag ersätta betong med andra material.

Nej det går inte.  Cementets funktion i betongen är att vara bindemedlet. Cementen reagerar med vatten och det blir en kemisk omvandling så betongen stelnar. När betongen senare rivs och krossas kan betongen då användas som fyllnadsmaterial eller som grus som blir ballast i ny betong. Men själva cementen, bindemedlet, går inte att återskapa, på grund av de kemiska omvandlingar som sket, vilket gör att cement inte går att återvinnas och användas igen.

Enligt Svensk Betong är Slite en av Europas modernaste och klimatmässigt bästa cementtillverkningsanläggningar. Cementa har också en plan för att utveckla Slitefabriken att bli världens första klimatneutrala cementfabrik till 2030. Cement-, betong-, bygg- och anläggningsbranscherna har tagit fram färdplaner i linje med regeringens klimatmål inom ramen för Fossilfritt Sverige. Genomförande av dessa färdplaner är nödvändiga för att klimatlagen och de politiska målsättningarna om minskad klimatpåverkan till 2045 ska kunna nås. Ett stopp för att producera cement i Slite kommer att försena betong- och byggbranschens omställning för ett klimatneutralt byggande.

Arbetet med alternativa bindemedel pågår redan, enligt Svensk Betong. Redan idag finns klimatförbättrad betong där delar av cementen byts ut mot slagg eller flygaska som är restprodukter från andra industriella processer. Hur stor andel cement som kan ersättas styrs av regelverk och standarder. Det pågår en rad olika forskningsprojekt där andra alternativ provas t.ex. kalcinerade leror. Omställningen tar dock tid, och omfattande tester för att säkerställa funktion och tekniska krav måste genomföras. Inom överskådlig tid kommer kalksten och cement utgöra en viktig del av betongens bindemedel, enligt Svensk Betong.