Frågor och svar om cementkrisen | Byggföretagen

Frågor och svar om cementkrisen

Här har vi samlat några vanliga frågor med anledning av cementkrisen.

Uppdaterad:

Vad har politikerna gjort för att undvika en cementkris?

Regeringen fattade den 18 november 2021 beslut om att ge Cementa förlängt tillstånd att bryta kalk i Slite fram till 31 december 2022.

Beslutet möjliggjordes sedan riksdagen den 29 september enhälligt röstade för propositionen som gör det möjligt för regeringen att bevilja Cementa att fortsätta med kalkbrytning i Slite på Gotland efter den sista oktober.

Den tillfälliga lagändringen bygger på att nuvarande kvot för brytning ännu inte är uppfylld.

Cementa ville bryta ur mängden under tre år enligt ansökan till regeringen för att t ex kunna fasa in kalksten från Nordkalk.

Vad händer efter regeringsbeslut?

Cementa ges möjlighet att bryta den kalk som man ännu inte hunnit bryta.

Vad betyder ett byggstopp för byggbranschen?

Produktionsstopp i cementtillverkningen i Slite kommer att leda till ett akut byggstopp. Bygg- och anläggningsbranschen står då inför en djupare kris än 90-talskrisen.

Enligt Byggföretagens konsekvensanalys hotas 175 000 jobb enbart i bygg- och anläggningsbranschen vid ett produktionsstopp i Slite. Investeringsbortfallet beräknas till 20 miljarder kronor per månad och flera industrisatsningar bland annat i norra Sverige riskerar att försenas.

Huvudalternativet till brytning av kalksten på Gotland är import av mer klimatskadlig cement från länder som Kina.

Varför är cementkrisen så allvarlig för Sverige?

Cement behövs till alla former av nybyggnation.

Importberoende av råvaror från länder som varken respekterar mänskliga rättigheter eller uppsatta miljömål är inte hållbart.

Byggföretagen står bakom en grön omställning av samhällsbyggnadssektorn med t ex ökad kapacitet på järnvägen.

Reformer som byggnation av fler bostäder, vindkraftverk och en utbyggnad av stambanorna är direkt beroende av en pålitlig råvaruförsörjning.

Hur beroende är Sverige av cementen i Slite?

Cementa är den enda tillverkaren av cement i Sverige med produktion i Skövde och Slite. Cirka 75 procent av den cement som används i Sverige produceras idag i Slite. Cementas andra fabrik i Skövde går på full kapacitet och har inte möjlighet att ta hand om ytterligare tillverkningSchwenk står för den största importen i Sverige och har cirka 10-15 procent av marknaden.

Läs gärna mer här

Går det inte att importera kalk/cement istället?

Enligt Svensk Betong finns det ingen lösning inom överskådlig tid.  Tillgången till cement i närområdet är starkt begränsad och även på europeisk nivå finns idag inte kapacitet och förutsättningar för att ersätta bortfallet från Slitefabriken.  

Tekniska krav och normer gör också att det inte går att byta ett cement mot ett annat cement rakt av. EU-standarder och svenska nationella tillämpningsstandarder måste uppfyllas både för cement och för tillverkningen av betong. 

Särskilt kritiskt är det för tillgång till cement för infrastrukturprojekt i Sverige då det är få andra tillverkare inom Europa som tillverkar cement som uppfyller de tekniska och funktionella krav som ställs.  

De logistiksystem som finns idag med hamnar, terminaler, depåer och logistikkedjor är inte anpassade för en kraftigt ökad import. Till exempel krävs ombyggnation för att ta in större fartyg från utomeuropiska aktörer med långväga transporter. 

Att ersätta cementen i Slite till 100 procent kan därmed ta flera år. 

 

Vilka är riskerna vid ökad import?

Högre kostnader, svårhanterliga logistikkedjor och större miljöpåverkan är tydliga risker vid en omställning till import av cement.

Cementtillverkning är energikrävande. Kalkstenen behöver värmas upp till ungefär 1 400 grader Celsius.  I tänkbara exportländer som används till stor del fossila bränslen i energimixen.

Corona-pandemin har också visat på vikten av nationell beredskap i alla delar av samhället. Vill regeringen ha inhemsk kalkbrytning över huvud taget – eller öka Sveriges beroende av importerade råvaror?

Varför behövs det byggas med cement?

När vi bygger handlar det om rätt material på rätt plats utifrån ett livscykelperspektiv. Men för många konstruktioner är betong det enda alternativet ur kvalitets- och beständighetssynpunkt. Betong kan inte uteslutas ens vid t ex trähusbyggnation. Ökad trähusbyggnation förutsätter också ett politiskt ledarskap som möjliggör produktivt skogsbruk och en möjlighet att avverka skogen.  

Det gör att det finns begränsade möjligheter att idag ersätta betong med andra material.

 

Kan man inte återvinna cement ur betong?

Nej det går inte.  Cementets funktion i betongen är att vara bindemedlet. Cementen reagerar med vatten och det blir en kemisk omvandling så betongen stelnar. När betongen senare rivs och krossas kan betongen då användas som fyllnadsmaterial eller som grus som blir ballast i ny betong. Men själva cementen, bindemedlet, går inte att återskapa, på grund av de kemiska omvandlingar som sket, vilket gör att cement inte går att återvinnas och användas igen.

Hur påverkas betong-,bygg- och anläggningssektorns klimatomställning av produktionsstoppet av cement i Slite?

Enligt Svensk Betong är Slite en av Europas modernaste och klimatmässigt bästa cementtillverkningsanläggningar. Cementa har också en plan för att utveckla Slitefabriken att bli världens första klimatneutrala cementfabrik till 2030. Cement-, betong-, bygg- och anläggningsbranscherna har tagit fram färdplaner i linje med regeringens klimatmål inom ramen för Fossilfritt Sverige. Genomförande av dessa färdplaner är nödvändiga för att klimatlagen och de politiska målsättningarna om minskad klimatpåverkan till 2045 ska kunna nås. Ett stopp för att producera cement i Slite kommer att försena betong- och byggbranschens omställning för ett klimatneutralt byggande.

Men cementet är ju den stora klimatutmaningen för betongbranschen, kan inte beslutet leda till att arbetet med att ta fram alternativa bindemedel intensifieras?

Arbetet med alternativa bindemedel pågår redan, enligt Svensk Betong. Redan idag finns klimatförbättrad betong där delar av cementen byts ut mot slagg eller flygaska som är restprodukter från andra industriella processer. Hur stor andel cement som kan ersättas styrs av regelverk och standarder. Det pågår en rad olika forskningsprojekt där andra alternativ provas t.ex. kalcinerade leror. Omställningen tar dock tid, och omfattande tester för att säkerställa funktion och tekniska krav måste genomföras. Inom överskådlig tid kommer kalksten och cement utgöra en viktig del av betongens bindemedel, enligt Svensk Betong.