Frågor och svar om cementkrisen

Här har vi samlat några vanliga frågorna med anledning av cementkrisen.

Uppdaterad:

Varför är cementkrisen så allvarlig för samhällsbyggnadssektorn?

Tillverkningen i Slite står idag för cirka 75 procent av cementen som används i Sverige. Byggföretagens konsekvensanalys visar att redan månaden efter att fabriken i Slite slutat leverera cement kommer tre av fyra nya bostäder inte att kunna byggstartas och flera stora infrastrukturprojekt stoppas eller fördröjas. Investeringsbortfallet beräknas till över 20 miljarder kronor, per månad, och 280 000 jobb hotas.

 

Hur beroende är Sverige av cementen i Slite?

Cementa är den enda tillverkaren av cement i Sverige med produktion i Skövde och Slite. Cirka 75 procent av den cement som används i Sverige produceras idag i Slite. Cementas andra fabrik i Skövde går på full kapacitet och har inte möjlighet att ta hand om ytterligare tillverkningSchwenk står för den största importen i Sverige och har cirka 10-15 procent av marknaden.

Läs gärna mer här

Går det inte att importera kalk/cement istället?

Enligt Svensk Betong finns det ingen lösning inom överskådlig tid.  Tillgången till cement i närområdet är starkt begränsad och även på europeisk nivå finns idag inte kapacitet och förutsättningar för att ersätta bortfallet från Slitefabriken.  

Tekniska krav och normer gör också att det inte går att byta ett cement mot ett annat cement rakt av. EU-standarder och svenska nationella tillämpningsstandarder måste uppfyllas både för cement och för tillverkningen av betong. 

Särskilt kritiskt är det för tillgång till cement för infrastrukturprojekt i Sverige då det är få andra tillverkare inom Europa som tillverkar cement som uppfyller de tekniska och funktionella krav som ställs.  

De logistiksystem som finns idag med hamnar, terminaler, depåer och logistikkedjor är inte anpassade för en kraftigt ökad import. Till exempel krävs ombyggnation för att ta in större fartyg från utomeuropiska aktörer med långväga transporter. 

Att ersätta cementen i Slite till 100 procent kan därmed ta flera år. 

 

Vilka är riskerna vid ökad import?

Högre kostnader, svårhanterliga logistikkedjor och större miljöpåverkan är tydliga risker vid en omställning till import av cement.

Cementtillverkning är energikrävande. Kalkstenen behöver värmas upp till ungefär 1 400 grader Celsius.  I tänkbara exportländer som används till stor del fossila bränslen i energimixen.

Corona-pandemin har också visat på vikten av nationell beredskap i alla delar av samhället. Vill regeringen ha inhemsk kalkbrytning över huvud taget – eller öka Sveriges beroende av importerade råvaror?

Varför behövs det byggas med cement?

Rätt material måste användas på rätt ställe.  

Betong kan inte uteslutas ens vid t ex trähusbyggnation. Ökad trähusbyggnation förutsätter också ett politiskt ledarskap som möjliggör produktivt skogsbruk och en möjlighet att avverka skogen.  

Bygg- och anläggningsbranschen saknar ett helhetsperspektiv för hela samhällsbyggnadssektorn.