Bostads­investeringar

Investeringar i bostäder är intimt förknippat med sysselsättning, ränteläge, hushållens disponibla inkomster, befolkningstillväxt och flyttningar inom landet. Även politiska beslut och lagar har stor påverkan på bostadsbyggandet. Investeringarna i bostäder uppgick till 198 miljarder kronor 2025. Mätt i fast priser var det 0,1 miljarder mer än året innan, men sedan toppåret 2022 har bostadsinvesteringarna sjunkit med 36 procent i reala termer.

Nybyggnadsinvesteringar i bostäder omfattar alla investeringar i nya bostadshus. I statistiken ingår både flerbostadshus, oavsett upplåtelseform, och småhus. Samtliga projekt inkluderas, oavsett om byggherren är en kommun, en privatperson eller ett privat eller kommunalt bolag.

Ombyggnadsinvesteringar avser, som namnet antyder, investeringar i befintliga bostadshus. Det omfattar både ombyggnation av bostadshus och omvandling av andra byggnader till bostäder. Även tillbyggnader ingår i dessa investeringar. Renoveringar räknas däremot som konsumtion i nationalräkenskaperna och ingår därför inte i statistiken över ombyggnadsinvesteringar.

I början av 1990-talet genomfördes omfattande förändringar i skattepolitiken, vilket försämrade förutsättningarna för bostadsbyggandet. I kombination med förändringar i momssystemet, höjd fastighetsskatt, minskade subventioner, kraftigt stigande realräntor efter skatt och en djup lågkonjunktur minskade efterfrågan på nya bostäder avsevärt.

I början av 2000-talet ökade efterfrågan åter, men utvecklingen bröts hösten 2008 i samband med finanskrisen och den efterföljande lågkonjunkturen. Därefter följde flera svaga år innan bostadsbyggandet, och särskilt nybyggandet, tog fart igen.

Under perioden 2013–2017 ökade bostadsinvesteringarna med totalt 67 procent i reala termer. Nybyggnadsinvesteringarna ökade ännu snabbare och steg med 132 procent under samma period.

År 2018 minskade nybyggnadsinvesteringarna på nytt, trots att svensk ekonomi fortsatt befann sig i högkonjunktur. Nedgången var ovanlig i ett konjunkturläge med stark tillväxt och förklaras i huvudsak av successivt skärpta kreditrestriktioner, som begränsade hushållens möjligheter att efterfråga nyproducerade bostäder. Detta bidrog till att investeringarna fortsatte att minska även 2019.

År 2021 bröts den negativa utvecklingen och nybyggandet tog fart igen. Under 2021 och 2022 ökade nybyggnadsinvesteringarna med sammanlagt 25 procent. Uppgången drevs främst av ett ökat byggande av hyresrätter, där byggstarterna nådde höga nivåer.

År 2023 föll nybyggandet kraftigt och investeringarna minskade med 40 procent. Nedgången drevs av en kombination av fallande bostadspriser, stigande räntor, ökade byggkostnader, minskade reala inkomster och ett avvecklat investeringsstöd. Fallet fortsatte under 2024, då investeringarna i nya bostäder minskade med ytterligare 25 procent. Sammantaget mer än halverades nybyggnadsinvesteringarna på två år.

Under 2024 började byggstarterna visa tecken på återhämtning, och en svag uppgång i investeringarna kunde skönjas under 2025.

Ombyggnadsinvesteringarna är betydligt mer stabila än nybyggnadsinvesteringarna. Utvecklingen har varit trendmässigt positiv sedan slutet av 1990-talet. Ett omfattande renoveringsbehov inom det bostadsbestånd som uppfördes under miljonprogrammet, i kombination med införandet av ROT‑avdraget 2008, har haft stor betydelse för tillväxten. Sedan 1997 har ombyggnadsinvesteringarna, mätt i fasta priser, ökat med över 150 procent.

Fram till 2010 utvecklades investeringarna i småhus och flerbostadshus i stort sett i takt, och under perioden 1993–2010 var investeringsvolymerna nära nog lika stora. Därefter har skillnaderna mellan hustyperna ökat.

I oktober 2010 infördes bolånetaket, som begränsade nya bolån till högst 85 procent av bostadens marknadsvärde. Detta påverkade särskilt investeringarna i småhus, som utvecklades svagare än investeringarna i flerbostadshus under de närmast följande åren.

Under högkonjunkturen 2014–2017 ökade investeringarna i samtliga bostadstyper, men uppgången var starkast för bostadsrätter i flerbostadshus. År 2017 var skillnaden som störst, då investeringarna i flerbostadshus översteg småhusinvesteringarna med 61 miljarder kronor.

Under 2018 och 2019 minskade nybyggnadsinvesteringarna i både småhus och flerbostadshus. Därefter följde en uppgång under 2021 och 2022, då investeringarna ökade i båda segmenten. Nedgången återkom 2023 och 2024, med minskade investeringar i såväl småhus som flerbostadshus.

Under 2025 syntes tecken på återhämtning i småhusinvesteringarna, medan investeringarna i flerbostadshus låg kvar på ungefär oförändrad nivå.