Totala bygginvesteringar
Fasta bruttoinvesteringar i byggnader och anläggningar enligt SCB:s Nationalräkenskaper (NR).
Publicerad:
Bygginvesteringarna beskriver byggmarknadens storlek och mäter hur mycket pengar som näringsliv och offentlig sektor investerar i byggnader och anläggningar, både nybyggnad och ombyggnad.
De totala bygginvesteringarna uppgick till 664 miljarder kronor 2025. Mätt i fasta priser har investeringarna minskat fyra år i följd, och sedan toppnoteringen 2021 uppgår nedgången till totalt 7 procent.
Under början av 1980-talet präglades Sverige av betydande tillväxtproblem, vilket återspeglades i en svag utveckling på byggmarknaden. Under senare delen av 1980-talet tog byggandet fart, men uppgången följdes av en kraftig nedgång i början av 1990-talet i samband med finans- och fastighetskrisen. Krisen fick stora negativa effekter, särskilt på bostadsbyggandet
Från mitten av 1990-talet och fram till 2007 återhämtade sig byggandet successivt och nådde nya rekordnivåer. I samband med finanskrisen hösten 2008 föll investeringarna åter. Först 2010, i takt med att ekonomin i stort började återhämta sig, vände utvecklingen uppåt igen. Återhämtningen blev dock kortvarig då skuldkrisen i euroområdet bidrog till en ny inbromsning och förlängde lågkonjunkturen.
Från 2014 tog byggmarknaden fart på allvar. Under perioden 2014–2017 ökade investeringarna i genomsnitt med över 8 procent per år i reala termer. Tillväxten var bred och omfattade hela byggmarknaden, men var särskilt stark inom bostadsbyggandet.
I början av 2018 infördes det skärpta amorteringskravet, vilket dämpade efterfrågan på nyproducerade bostäder. Det bidrog till att bostadsinvesteringarna minskade under 2018 och 2019. Den totala byggvolymen upprätthölls dock av fortsatt stark utveckling i andra delar av byggmarknaden.
Coronapandemin 2020 ledde till en global recession. Inom byggsektorn märktes effekterna främst i lokalbyggandet, där både kommersiella och offentliga investeringar minskade. Samtidigt hölls den totala byggmarknaden uppe av en stark utveckling inom anläggningssektorn 2020 och en stark bostadsmarknad 2021, vilket innebar att de totala investeringarna ökade under dessa år.
Pandemin orsakade omfattande störningar i globala leveranskedjor, samtidigt som expansiv finanspolitik bidrog till en kraftig efterfrågeökning. Detta skapade obalanser som drev upp priser och ökade inflationen. Rysslands invasion av Ukraina våren 2022 förvärrade situationen ytterligare genom nya utbudsstörningar och en energikris i Europa. För att dämpa inflationen stramade centralbankerna åt penningpolitiken genom snabba räntehöjningar. För byggmarknaden fick detta stora konsekvenser, inte minst i form av det största fallet i bostadsinvesteringar sedan 1995. Trots en relativt stark utveckling i övriga segment minskade de totala bygginvesteringarna under perioden 2022–2025.
Byggverksamheten ger ett betydande bidrag till den ekonomiska utvecklingen. Investeringar i byggnader och anläggningar skapar efterfrågan på varor och tjänster i många andra delar av ekonomin och har effekter över en längre tidsperiod.
Under 1980-talet uppgick bygginvesteringarnas andel av BNP till omkring 9–11 procent. 1990-talskrisen slog särskilt hårt mot byggsektorn, vilket ledde till ett kraftigt fall i byggandet i början av decenniet. Bygginvesteringarnas andel av BNP sjönk till som lägst 6,2 procent (1997 och 1999).
Utvecklingen förstärktes av flera faktorer. Utöver krisen genomfördes en omfattande skattereform i början av 1990-talet som innebar högre beskattning av byggande och boende. I kombination med en överhettad fastighetsmarknad under slutet av 1980-talet ledde detta till en kraftig nedgång i bostadsbyggandet, vilket drog ned bygginvesteringarna som helhet.
Sedan början av 2000-talet har bygginvesteringarna utvecklats starkare i förhållande till BNP och andelen har trendmässigt ökat. Utvecklingen har dock brutits av perioder där byggmarknaden påverkats negativt, bland annat i samband med finanskrisen 2008–2009, det skärpta amorteringskravet 2018–2019 samt inflations- och räntechocken 2022–2024.
Sett över hela perioden 1980–2024 har bygginvesteringarna i genomsnitt motsvarat 9,3 procent av BNP.
En regional fördelning visar att Stockholms län stod för 26,5 procent av landets totala bygginvesteringar 2025. Västra Götalands andel uppgick till 17,8 procent och Skånes till 11,9 procent. Länen Uppsala och Norrbotten låg på 4,1 respektive 3,9 procent. Gotland hade den lägsta andelen, 0,5 procent.
