Om prognoserna | Byggföretagen

Om prognoserna

Uppdaterad:

Våra prognoser baseras på makroekonomisk analys kombinerat med projektinformation från Byggfaktas projektdatabas. Här beskriver vi metoden steg för steg – från rådata till färdig prognos.

Hur räknar vi?

Nationella prognoser

Arbetet med att ta fram Byggkonjunkturen inleds med en genomgång av det allmänna konjunkturläget i Sverige och omvärlden. I detta steg görs prognoser för centrala makroekonomiska variabler såsom BNP, inflation, reala inkomster, arbetade timmar, styrränta och långräntor, vilka utgör grunden för byggsektorns efterfråge- och investeringsförutsättningar.

Med denna makrobild som utgångspunkt analyseras indikatorer som fångar framåtblickande signaler i byggmarknaden. Det omfattar bland annat bygglov, orderingång, pris- och kostnadsutveckling. Dessa indikatorer används för att bedöma den kortsiktiga utvecklingen och ligger till grund för vår prognos för antalet påbörjade bostäder.

Därefter tas prognoser fram för bygginvesteringarna. Arbetet görs sektorsvis där bostäder, lokaler och anläggning analyseras var för sig utifrån sina specifika drivkrafter. De enskilda delprognoserna sammanställs sedan till en samlad bedömning av bygginvesteringarnas utveckling och därmed byggkonjunkturen som helhet.

Parallellt görs även en bedömning av byggarbetsmarknaden. Denna baseras i stor utsträckning på de övriga prognoserna, där utvecklingen i bygginvesteringar och produktion översätts till sysselsättningsutveckling.

Regionala prognoser

Metoden för att ta fram de regionala prognoserna över bygginvesteringarna skiljer sig från de metoder som används vid traditionell makroekonomisk analys, då man främst gör bedömningar utifrån etablerade makroekonomiska samband. Byggföretagens regionala byggprognoser baseras mestadels på information om enskilda byggprojekt. Projektinformationen inhämtas av Byggfakta och granskas och bearbetas sedan av Byggföretagen.

Databasen

Som databas för Byggföretagens regionala prognoser används Byggfaktas databas över kommande och pågående byggprojekt i Sverige.

Ett grundläggande problem när informationen i Byggfaktas databas ska användas i prognossammanhang är den stora mängd projekt med byggstart den närmaste framtiden (1-3 år). Summan av dessa projekt överstiger alla realistiska nivåer. Således ger den orensade databasen en starkt överskattad bild av framtiden.

Tre huvudsakliga orsaker finns till detta:

  • Byggfakta anger startår för alla projekt i databasen, även om den exakta starttidpunkten är mycket osäker.
  • Uppgiftslämnare till Byggfakta har ofta en optimistisk bild av byggstart.
  • Byggfakta tar inte alltid bort projekt som ”skrotas” eller delas upp i flera mindre entreprenader.

Att databasen fungerar på detta sätt är inte konstigt med tanke på att Byggfakta säljer projektinformation. De har ingen nytta av att ta bort information när de en gång fått in den i databasen.

Ett sätt att beskriva vad som händer i databasen är att projektmängden hela tiden ”krattas” framåt. Ett stort antal projekt ligger ständigt med byggstart under de närmast kommande åren. De som påbörjas slipper igenom krattan.

Metod, bedömning och beräkning

Byggfaktas orensade databas ger något av en ”önskvärd” bild av den framtida byggmarknaden. Ambitionen med Byggföretagens prognos är att skapa en ”sannolik” bild av utvecklingen för de regionala byggmarknaderna. Därmed görs det inför varje prognos en bedömning om sannolikheten att de planerade byggprojekten i databasen påbörjas vid den tidpunkt som anges.

De största projekten inom varje regional marknad granskas av personal på Byggföretagens lokala kontor. Här görs en noggrann utvärdering av projektets startdatum och annan information som byggvärde och byggtid. Utvärderingen sker främst utifrån lokala kunskaper och genom olika kontakter. Dessa ”stora” projekt utgör antalsmässigt bara någon enstaka procent av den totala mängden projekt i databasen, men räknat som andel av det totala byggvärdet utgör dessa projekt en betydande andel.

De resterande ”småprojekten” hanteras i en prognosmodell. I prognosmodellen används information om projektets storlek, vilket ”stadie” projektet befinner sig, hur långt det är till uppskattad byggstart och när projektet senast uppdaterades av byggfakta. Alla de parametrarna utgör grund för en modell som beräknar sannolikheten att projektet startar som planerat, eller om det finns risk för en försenad byggstart.

När sannolikheter för planerad byggstart tagits fram för samtliga projekt beräknas deras bidrag till byggmarknaden enligt samma modell som övriga projekt, dvs byggvärdet distribueras ut över hela byggtiden. Vi får då en andelsberäkningen för respektive region och kategori även för framtida år som inkluderar redan igångsatta projekt samt de sannolikhetsgranskade projekten med framtida byggstart.

Byggföretagen gör även en prognos på riksnivå, vilken presenteras två gånger om året i publikationen Byggkonjunkturen. För att den nationella prognosen som presenteras i Byggkonjunkturen ska överensstämma med summeringen av de regionala prognoserna sker det en manuell handpåläggning för varje regional prognos, där även andra indikatorer som har en påverkan på framtida byggmarknad vägs in i bedömningen. På så vis finns en klar samsyn mellan Byggkonjunkturen och de regionala prognoserna.

Uppdateringar och prognosperiod

Två gånger per år genomförs en uppdatering av de regionala prognoserna. Detta sker samtidigt som Byggföretagen publicerar en ny Byggkonjunktur, normalt i mars och oktober.

Nationella prognoser

Byggföretagen tar fram rapporten Byggkonjunkturen två gånger per år. I Byggkonjunkturen kan du ta del av Byggföretagens analyser och prognoser på utvecklingen för Sveriges ekonomi , arbetsmarknad och byggmarknad.

Läs mer här

Har du frågor om metoden?

Fredrik Isaksson

Chefekonom

Tel: +46 8 698 58 67

fredrik.isaksson@byggforetagen.se

Johan Deremar

Nationalekonom

Tel: +46 8 698 58 49

johan.deremar@byggforetagen.se

Emil Flodin

Analytiker

Tel: +46 8 698 58 03

emil.flodin@byggforetagen.se