Bygg­konjunkturen 2026:1

Den globala tillväxten hämmas av geopolitisk instabilitet, energiprischock, handelshinder, och oro för stagflation. För den svenska ekonomin fortsätter dock återhämtningen, om än i något måttligare takt. Bygginvesteringarna vänder uppåt i år när bostadssektorn har slutat att tynga tillväxten. Under nästa år fortsätter bygginvesteringarna att växa snabbare än ekonomin som helhet. Detta tack vare en fortsatt uppgång för bostäder och att det kommersiella lokalbyggandet stiger samt ökade anläggningsinvesteringar inom framför allt VA-sektorn och spårbunden infrastruktur.

Världsekonomin har vuxit i måttlig takt men förnyade konflikter i Mellanöstern, som lett till en energiprischock, har skapat tilltagande oro eftersom kriget riskerar skapa en ny global inflationsvåg och finansiell instabilitet. Detta har åter lett till ökad osäkerhet kring världsekonomins utveckling. Bedömningarna är att konflikten blir kortvarig och finanspolitiska satsningar på försvar och infrastruktur samt fortsatt robusta arbetsmarknader kommer hålla uppe den globala tillväxten under prognosperioden.

För svensk del fortsätter återhämtningen om än i en måttligare takt. Utrikeshandeln förblir dämpad på grund av den globala osäkerheten, men när den allmänna oron bedarrar kommer både hushållens konsumtion och utrikeshandeln att växla upp.      Sammantaget stiger Sveriges BNP med 2,6 procent i år och med 2,7 procent 2027.

Bostadsbyggandet ökar 2026 och 2027

Bostadsbyggandet, som i fjol vände upp efter att ha bottnat på drygt 27.000 påbörjade lägenheter under 2024, ökar både i år och nästa år till att nå en nivå om knappt 36.000 byggstarter 2027. Ökade bostadspriser, låga rörliga räntor, stigande reala disponibla inkomster och lättade kreditrestriktioner bidar till en högre bostadsproduktion under prognosperioden. Sammantaget kommer nybyggnadsinvesteringarna att öka med 20 procent i år och med 11 procent nästa år.

Ombyggnadsinvesteringarna förblir oförändrade i år eftersom fjolårets tydliga ROT-effekt reverseras. Nästa år leder fastighetsbolagens satsningar däremot till en positiv utveckling för delsegmentet.      Lokalinvesteringarna, som sjönk med 3 procent i fjol, vänder upp och stiger under hela prognosperioden. I år är det framför allt de statliga satsningarna inom försvar och kriminalvård som driver uppgången. Under nästa år drivs uppgången främst av de kommersiella fastighetsbolagen samt av industrins lokalinvesteringar i bland annat Norrbottens och Dalarnas län.

Anläggningsinvesteringarna, som blev oförändrade i fjol, växlar upp och ökar under prognosperioden. På den privata sidan drivs detta av energi- och Va-, vatten- & återvinningssektorn. På den offentliga sidan drivs utvecklingen framför allt av ökade järnvägssatsningar, medan väginvesteringarna ger ett positivt tillskott endast i år.

Sammantaget ökar bygginvesteringarna med drygt 8 procent sett över hela prognosperioden och uppgången är bred där samtliga delsektorer bidrar positivt. Investeringsuppgången leder till att sysselsättningen slutar att minska och istället vänder upp för att öka måttligt både i år och under nästa år. Totalt sett ökar sysselsättningen med 2,7 procent, eller med närmare 10.000 personer, mellan 2025 och 2027.