Korttidsarbete och permittering – frågor och svar

Nedan ger Byggföretagen svar på de vanligaste frågorna kring korttidsarbete med statligt stöd och permittering enligt kollektivavtal. Notera att svaren inte är avsedda att vara uttömmande och att situationen för närvarande förändras snabbt. Sidan uppdateras löpande.

De två former av arbetstidsminskning som för närvarande är aktuella är dels permittering med stöd av kollektivavtal, dels korttidsarbete med statligt stöd (som regleras i lag och i särskilda kollektivavtal om korttidsarbete/korttidspermittering). Det är viktigt att skilja på dessa två olika former av nedsättning av de anställdas arbetstid eftersom det bl.a. ställs olika krav för att kunna tillämpa dem.

Vad innebär permittering med stöd av kollektivavtal?
Enligt två av Byggföretagens kollektivavtal, Byggavtalet samt Väg- och banavtalet, kan permittering beslutas om en arbetsgivare under pågående anställning på grund av arbetsbrist, driftstörning, otjänligt väder eller annan sådan omständighet inte kan tillhandahålla arbetstagaren något arbete och därför befriar arbetstagaren från dennes närvaroskyldighet. Under permittering utges grundlön i enlighet med vad som anges i respektive kollektivavtal (§ 3 6.1 Byggavtalet och kap. 3 § 16 Väg- och banavtalet).

För att permittera de anställda med stöd av kollektivavtal ska arbetsgivaren förhandla med facket, men med anledning av nuvarande situation har Byggföretagen träffat en överenskommelse med både Byggnads och Seko om ett s.k. förenklat förfarande för denna förhandlingsskyldighet. 

Vad det förenklade förfarandet innebär och hur arbetsgivare ska gå tillväga framgår av vår steg för steg guide.

Vad innebär korttidsarbete med statligt stöd?
Korttidsarbete innebär att en arbetstagares arbetstid minskar (med 20, 40 eller 60 %) men arbetstagarens lön minskar inte i motsvarande mån. Arbetstagarens lön minskar istället med 4, 6 och 7,5 % beroende på hur mycket den anställde går ner i tid. Vid korttidsarbete ersätts en del av arbetsgivarens lönekostnad av staten. Stödet för korttidsarbete baseras på lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete som riksdagen den 2 april 2020 beslutade om vissa ändringar i. Initialt kallades stödet för stöd vid korttidspermittering. 

Det är inte självklart att en arbetsgivare beviljas stöd för korttidsarbete utan en ansökan ska lämnas in till Tillväxtverket som sedan beslutar om stöd ska beviljas.  

Lagändringarna trädde i kraft den 7 april 2020 vilket också är det datum som ansökan hos den handläggande myndigheten Tillväxtverket öppnade. Stöd kan dock sökas för korttidsarbete från den 16 mars 2020 och stöd kommer kunna lämnas för korttidsarbete till och med den 31 december 2020. Regeringen har även meddelat förordningen (2020:208) om stöd vid korttidsarbete som gäller vid tillämpning av lagen om stöd vid korttidsarbete.

Tillväxtverkets hemsida finns guider, verktyg och instruktioner att använda i samband med att ansökan ska lämnas in. Mer information om korttidsarbete och lagändringarna finns även i regeringens proposition 2019/20:132

Vad gäller angående förslaget om en arbetstidsminskning om 80 %?
Regeringen har föreslagit att för stödmånader som infaller under perioden 1 maj till 31 juli 2020 får en arbetstagares arbetstidsminskning uppgå till 80 % vilken medför en löneminskning på 12 % av ordinarie lön. Ändringarna har föreslagits träda i kraft den 1 juni 2020 och riksdagen ska ta ställning förslaget under maj. Ansökan om korttidsarbete på 80 % kan lämnas in till Tillväxtverket först den 1 juni 2020 men stödet kan sökas retroaktivt från och med 1 maj 2020.

Byggföretagen har träffat centrala överenskommelser med sina motparter om 80 % arbetstidsminskning men varje arbetsgivare måste träffa lokala överenskommelser för att införa 80 % arbetstidsminskning. Om ett lokalt avtal redan träffats för 20, 40 eller 60 % arbetstidsminskning ska man upprätta ett nytt avtal för den period som avses (endast maj-juli). Här finns mer information om den nya nivån.

Vem kan söka stöd för korttidsarbete?
Stödet gäller arbetsgivare som är juridiska personer eller som är fysiska personer och bedriver näringsverksamhet. Eftersom stödet endast kan sökas av företag med anställda omfattas inte ensamföretagare som bedriver sin verksamhet i enskild firma.

Stödet gäller därtill inte  

  • staten, regioner, kommuner, kommunalförbund och samverkansorgan,
  • juridiska personer över vilka staten, regioner, kommuner, kommunalförbund och samverkansorgan, var för sig eller tillsammans, har ett direkt eller indirekt rättsligt bestämmande inflytande, såvida inte verksamheten avser affärsverksamhet, och
  • arbetsgivare i fråga om verksamhet som huvudsakligen är finansierad av allmänna medel och där det enligt en offentligrättslig reglering ankommer på det allmänna att tillhandahålla verksamheten. 

Vilka arbetstagare kan omfattas av korttidsarbete?
Det finns vissa begränsningar av vilka arbetstagare som stödet kan sökas för. Stödet omfattar exempelvis inte nyanställda utan endast anställda som varit anställda under hela eller en del av jämförelsemånaden med samma eller högre sysselsättningsgrad som under stödmånaden.

Därtill kan stöd endast lämnas för arbetstagare som arbetsgivaren var skyldig att betala arbetsgivaravgifter för under stödmånaden och stöd kan inte heller lämnas för ägare av enskild firma.

Genom de ändringar som gäller till den 31 december 2020 kan även familjemedlemmar och uppsagd personal omfattas av stödet. Sedan tidigare gäller att stöd kan sökas för varslad personal. Eftersom det inte finns krav på någon särskild anställningsform eller sysselsättningsgrad kan stöd även sökas för t.ex. visstids- och deltidsanställda om övriga krav är uppfyllda.

Vad krävs för att ansökan om stöd ska kunna beviljas?
De kriterier som regeringen föreslagit ska gälla för att en arbetsgivare ska kunna beviljas stöd är följande.  

Ett sådant godkännande får bara lämnas om  

1. arbetsgivaren har fått tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter, 

2. de ekonomiska svårigheterna har orsakats av något förhållande utom arbetsgivarens kontroll, 

3. de ekonomiska svårigheterna inte rimligen hade kunnat förutses eller undvikas, 

4. arbetsgivaren har använt sig av andra tillgängliga åtgärder för att minska kostnaden för arbetskraft, och

5. arbetsgivaren inte har skatte- och/eller avgiftsskulder som överlämnats till Kronofogdemyndigheten för indrivning. Arbetsgivaren får inte heller ha näringsförbud och om arbetsgivaren är en juridisk person får inte den eller de fysiska personer som har ett betydande inflytande i verksamheten ha näringsförbud.

Det är alltså endast arbetsgivare som uppfyller de ovanstående kraven som kan beviljas stöd för korttidsarbete och det är arbetsgivaren som ska visa att lagens krav är uppfyllda. Det är i nuläget inte helt klart hur dessa krav kommer att tillämpas men exempelvis kan nämnas att kravet på andra tillgängliga åtgärder för att minska kostnaden för arbetskraft ska ha använts enligt regeringen kan innebära att personal som inte är tillsvidareanställd och som inte bedöms verksamhetskritisk, t.ex. konsulter, inhyrd personal eller tillfälligt anställd personal, ska ha sagts upp. Därtill har regeringen uttalat att endast långsiktigt konkurrenskraftiga företag som har för avsikt att återgå till full produktion och ordinarie arbetstider efter perioden med korttidsarbete ska beviljas stöd.

Ett ytterligare krav för att kunna söka stöd för korttidsarbete är att arbetsgivare vid tidpunkten för ansökan inte är på obestånd, är skyldig att upprätta kontrollbalansräkning eller är föremål för företagsrekonstruktion.  

Påverkas möjligheten att erhålla stöd av en eventuell genomförd eller planerad utdelning till aktieägarna?
Ja. Av Tillväxtverkets hemsida framgår följande information (informationen hämtad den 27 maj 2020). 
“Tillväxtverket har gjort en juridisk analys av hur lagstiftningen som reglerar stödet för korttidsarbete ska tillämpas gällande aktieutdelningar. Resultatet av analysen visar att aktieutdelningar inte är förenligt med lagen om stöd vid korttidsarbete. Analysen ger också Tillväxtverket stöd att kontrollera utdelningar och att återkräva stödet om så skett. Bedömningen gäller för samtliga företag oavsett storlek och bör utgå från stödperioden, men samtidigt kunna ta i beaktande hela räkenskapsåret. Bedömningen ska göras för varje enskild arbetsgivare (stödmottagare). Det innebär att även bolag som ingår i en koncernstruktur bedöms var för sig.
Företag som söker stöd hos Tillväxtverket har i sin ansökan intygat att de befinner sig i ekonomisk kris på grund av den rådande coronapandemin. Det är också det underlaget som ligger till grund när det preliminära beslutet om stöd fattas. Ser vi att ett företag som fått stödet agerar på ett sätt som visar att de inte befinner sig i ett svårt ekonomiskt läge, till exempel genom att göra aktieutdelningar, kan vi komma att reglera stödet och kräva återbetalning.”
 

Här finns även ett pressmeddelande från Tillväxtverket.

Vilka åtgärder behöver arbetsgivare vidta för att kunna använda korttidsarbete?
Se vår steg för steg guide.

Har Byggföretagen träffat centrala överenskommelser om korttidsarbete med sina fackliga motparter?
Ja, se respektive avtal nedan.  

Överenskommelse med Byggnads (Byggavtalet)

Överenskommelse med Seko (Väg- och banavtalet)

Överenskommelse med Ledarna, Sveriges Ingenjörer och Unionen (Tjänstemannaavtalet)

Tilläggsöverenskommelse (Tjänstemannaavtalet)

Tilläggsöverenskommelse 2 (Tjänstemannaavtalet)

Hur ska den lokala överenskommelsen utformas?
För lokalt kollektivavtal om korttidsarbete på Väg- och banavtalet (Seko) eller på Byggavtalet (Byggnads) så ska särskilda mallar användas. I förhållande till tjänstemannafacken finns inget sådant krav men vi har tagit fram en mall som med fördel kan användas.

Mallarna finns i vår Arbetsgivarguide, under fliken korttidsarbete / korttidspermittering med statligt stöd.

Gäller turordningsregler vid korttidsarbete?
Nej. Vilka arbetstagare som ska omfattas bestäms genom ett lokalt kollektivavtal. Det innebär även att arbetstagare som omfattas av lokalt kollektivavtal inte kan tacka nej till korttidsarbete. 

Behöver arbetsgivaren varsla Arbetsförmedlingen i samband med korttidsarbete?
Nej, Arbetsförmedlingen har uttalat ett något varsel inte behöver innan korttidsarbete införs. Här finns Arbetsförmedlingens information.

Kan man ansöka om stöd för korttidsarbete för en arbetstagare som är uppsagd/ska sägas upp?
Ja. Arbetstagaren ska dock erhålla full lön och övriga förmåner under uppsägningstiden.  

Det finns inte heller något hinder mot att varsla och säga upp en arbetstagare som omfattas av korttidsarbete.  

Hur länge kan en arbetsgivare erhålla stöd för korttidsarbete?
En arbetsgivare kan få stöd i sex månader, med möjlighet till förlängning i ytterligare tre månader. Det finns efter denna period en karenstid på 24 månader från tidpunkten för Tillväxtverkets godkännande av stöd. Dessutom kan den sammanlagda tiden för stöd inte överstiga 24 kalendermånader under en period om 36 kalendermånader. 

Den första stödmånaden ska infalla senast 45 dagar efter ett godkännande om stöd. I annat fall får stöd inte lämnas.  

En ansökan om förlängning ska ha kommit in inom fyra kalendermånader från det att stödperioden om sex kalendermånader inletts. 

Finns det något lönetak för korttidsarbete?
Ja, det finns ett lönetak på 44 000 kr per månad. Lönetaket innebär att arbetsgivare kan ansöka om stöd utifrån ett löneunderlag upp till för närvarande 44 000 kr och eventuellt överstigande lön får arbetsgivaren betala. Detsamma gäller t.ex. pension och försäkringspremier. 

Löneavdrag ska dock göras med de procentsatser som framgår av lagen på hela den anställdes lön, alltså även på lön som överstiger lönetaket.

Vilken lön ska arbetsgivare betala till arbetstagare som omfattas av korttidsarbete?
Arbetsgivaren ska betala ut det aktuella nedsatta lönebeloppet till arbetstagaren. Om stöd beviljas betalas det ut till arbetsgivaren, inte till arbetstagaren. 

Hur påverkas stödet av semester och annan frånvaro från arbete?
Tillväxtverket har tidigare ansett att betald och intjänad semester likställs med närvaro och ska ingå i beräkningen av preliminärt stöd, på så sätt att uttag av betald och intjänad semester inte ska påverka beräkningen av stöd för korttidsarbete.

Den 14 maj ändrade Tillväxtverket dock sin uppfattning till att all semester innebär frånvaro ur ett korttidsarbetesperspektiv. Det innebär att närvarokvoten påverkas om en anställd som omfattas av korttidsarbete har semester. Tillväxtverket har angivit att mer information kommer att komma senare. 

Även sjukdom, föräldraledighet och vård av sjukt barn ska enligt Tillväxtverket räknas som frånvaro och ska räknas av vid beräkningen av preliminärt stöd.

Hur beräknas stödet?
Reglerna om korttidsarbete är nya regler och ytterligare förtydliganden om hur regelverket ska tillämpas kommer att presenteras av Tillväxtverket löpande. Det är därför mycket viktigt att hålla sig uppdaterad angående eventuella förändringar. På Tillväxtverkets hemsida finns ett verktyg för beräkning av stöd som är obligatorisk för arbetsgivare med färre än 50 anställda att använda. Verktyget kan dock även användas av arbetsgivare med fler än 50 anställda. Nedanstående beskrivning är så som regelverket har tolkats den 27 maj 2020.

Hur stor andel av en arbetsgivares lönekostnad som går att spara genom att införa korttidsarbete kommer att variera beroende på vilka direkta och indirekta kostnader den enskilde arbetsgivaren har för personalen samt i vilken utsträckning personalen är frånvarande av andra orsaker.  

Stödet beräknas på 98,6% av den anställdes kontanta lön upp till ett tak på 44 000 kr / månad (den anställdes bruttolön). När stödet har satts till 98,6% har hänsyn redan tagits till arbetsgivaravgifter. Eventuella arbetsgivaravgifter ska därför inte beaktas. Det är endast ersättning som regelbundet utgår som det går att få kompensation för. Det är inte heller möjligt att få stöd för kostnader för olika typer av andra förmåner så som pension, försäkringar eller förmånsbil.

Det är lönen tre månader före den månad då Tillväxtverket beslutar om stöd som utgör jämförelsemånad. Löneökningar efter jämförelsemånaden får arbetsgivaren inte stöd för.

En förutsättning för stöd är att den anställde skulle ha varit i tjänst om korttidsarbete inte hade införts. Detta innebär till exempel att tid då den anställde är föräldraledig inte går att få ersättning för.

Stödet beror också på hur mycket den anställdes arbetstid har minskat.

Den anställdes kontanta månadslön (upp till 44 000 kr) * 98,565% * arbetstidsminskning (20%, 40%, 60% eller 80%) * närvarokvot = stöd 

Exempel
Anna arbetar som tjänsteman och har en månadslön på 55 000 kronor, därutöver har hon tjänstepension i enlighet med kollektivavtal samt en förmånsbil. Arbetsgivaren träffar ett lokalt kollektivavtal angående korttidsarbete. I enlighet med detta minskas Annas arbetstid 60 %. Under aktuell ersättningsmånad är Anna frånvarande på grund av sjukdom under halva månaden.

Ersättningen beräknas då på följande sätt: 

Eftersom varken arbetsgivaravgifter, tjänstepension, förmånsbil eller andra kostnader förutom kostnader för själva lönen omfattas av stödet är det 55 000 kronor som beräkningen utgår ifrån. Stödet omfattar dock endast lön upp till 44 000 kronor / månad. Resterande 11 000 kronor kommer arbetsgivaren att få betala 92,5 % av (den avtalade löneminskningen är 7,5%).

Eftersom Anna har gått ner 60% i tid är det 60% som stödet beräknas på och eftersom hon är frånvarande halva månaden är hennes närvarokvot 50%.

Stödet för Annas lön den aktuella månaden beräknas därmed på följande sätt.

44 000 kr* 0,98565 * 0,6 * 0,5 = 13 010 kr 

Vad är de viktigaste skillnaderna mellan permittering enligt kollektivavtal och korttidsarbete?
Vid permittering enligt kollektivavtal är det upp till arbetsgivaren att, efter att ha meddelat facket enligt det förenklade förfarandet, besluta vilka arbetstagare som ska permitteras. Därefter kan personalkostnaderna minskas genom att de permitterade arbetstagarna erhåller en lägre lön (grundlön) i enlighet med regler i kollektivavtal under permitteringen.  

Vid korttidsarbete krävs det att arbetsgivaren träffar en lokal överenskommelse med facket om vilka arbetstagare som ska gå ner i arbetstid. Dock är det Tillväxtverket som sedan tar ställning till om arbetsgivaren uppfyller kraven för att beviljas stöd för korttidsarbete, och därmed få stöd av staten avseende en del av lönekostnaderna. Det innebär att det, för det fallet att en arbetstagares arbetstid minskas innan Tillväxtverket fattat ett beslut och Tillväxtverket sedan avslår ansökan om stöd, föreligger en risk för att arbetsgivarens besparing endast blir den anställdes löneminskning.  

Vid korttidsarbete gäller som ovan nämnts ett lönetak på 44 000 kr. Lönetaket innebär att arbetsgivare kan ansöka om stöd utifrån ett löneunderlag upp till för närvarande 44 000 kr och eventuellt överstigande lön får arbetsgivaren betala. Detsamma gäller också t.ex. pension och försäkringspremier. En arbetstagare som permitteras med stöd av kollektivavtal erhåller en lägre lön i enlighet mer vad som anges i kollektivavtal, oavsett vilken lön personen hade haft om han eller hon istället arbetade. Dock ska även förmåner såsom pension och semesterersättning betalas vid permittering enligt kollektivavtal.  

Ytterligare en skillnad mellan permittering och korttidsarbete är att det senare kan tillämpas oavsett vilket kollektivavtal en arbetstagare omfattas av medan permittering med stöd av kollektivavtal inte är möjligt beträffande tjänstemän. 

Var finns ytterligare information?
Riksdagen antog de av regeringen föreslagna lagändringarna den 2 april 2020 och lagändringarna trädde i kraft den 7 april 2020. Ansökan om stöd kan nu lämnas in till Tillväxtverket.

Tillväxtverkets hemsida finns guider och information. Vi kommer löpande att uppdatera den här sidan och vid eventuella frågor finns vår rådgivning tillgänglig

Här hittar du vårt webbinarie om korttidsarbete som hölls den 28 april.