Korttidsarbete och permittering – frågor och svar

Nedan ger Byggföretagen svar på de vanligaste frågorna kring korttidsarbete med statligt stöd och permittering enligt kollektivavtal. Notera att svaren inte är avsedda att vara uttömmande och att situationen för närvarande förändras snabbt. Sidan uppdateras löpande.

Vad innebär korttidsarbete med statligt stöd?
Korttidsarbete innebär att en arbetstagares arbetstid minskar (med 20, 40 eller 60 %) men arbetstagarens lön minskar inte i motsvarande mån. Arbetstagarens lön minskar istället med 4, 6 och 7,5 % beroende på hur mycket den anställde går ner i tid. Vid korttidsarbete ersätts en del av arbetsgivarens lönekostnad av staten. Stödet för korttidsarbete baseras på lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete som riksdagen den 2 april 2020 beslutade om vissa ändringar i. Initialt kallades stödet för stöd vid korttidspermittering. 

Det är inte självklart att en arbetsgivare beviljas stöd för korttidsarbete utan en ansökan ska lämnas in till Tillväxtverket som sedan beslutar om stöd ska beviljas.  

Lagändringarna trädde i kraft den 7 april 2020 vilket också är det datum som ansökan hos den handläggande myndigheten Tillväxtverket öppnade. Stöd kan dock sökas för korttidsarbete från den 16 mars 2020 och stöd kommer kunna lämnas för korttidsarbete till och med den 31 december 2020. Regeringen har även meddelat förordningen (2020:208) om stöd vid korttidsarbete som gäller vid tillämpning av lagen om stöd vid korttidsarbete.

Tillväxtverkets hemsida finns guider, verktyg och instruktioner att använda i samband med att ansökan ska lämnas in. Mer information om korttidsarbete och lagändringarna finns även i regeringens proposition 2019/20:132

Vad gäller angående förslaget om en arbetstidsminskning om 80 %?
Regeringen har föreslagit att för stödmånader som infaller under perioden 1 maj till 31 juli 2020 får en arbetstagares arbetstidsminskning uppgå till 80 % vilken medför en löneminskning på 12 % av ordinarie lön. Ändringarna har föreslagits träda i kraft den 1 juni 2020 och riksdagen ska ta ställning förslaget under maj. Ansökan om korttidsarbete på 80 % kan lämnas in till Tillväxtverket först den 1 juni 2020 men stödet kan sökas retroaktivt från och med 1 maj 2020.

Byggföretagen har träffat centrala överenskommelser med sina motparter om 80 % arbetstidsminskning men varje arbetsgivare måste träffa lokala överenskommelser för att införa 80 % arbetstidsminskning. Om ett lokalt avtal redan träffats för 20, 40 eller 60 % arbetstidsminskning ska man upprätta ett nytt avtal för den period som avses (endast maj-juli). Här finns mer information om den nya nivån.

Vem kan söka stöd för korttidsarbete?
Stödet gäller arbetsgivare som är juridiska personer eller som är fysiska personer och bedriver näringsverksamhet. Eftersom stödet endast kan sökas av företag med anställda omfattas inte ensamföretagare som bedriver sin verksamhet i enskild firma.

Stödet gäller därtill inte  

  • staten, regioner, kommuner, kommunalförbund och samverkansorgan,
  • juridiska personer över vilka staten, regioner, kommuner, kommunalförbund och samverkansorgan, var för sig eller tillsammans, har ett direkt eller indirekt rättsligt bestämmande inflytande, såvida inte verksamheten avser affärsverksamhet, och
  • arbetsgivare i fråga om verksamhet som huvudsakligen är finansierad av allmänna medel och där det enligt en offentligrättslig reglering ankommer på det allmänna att tillhandahålla verksamheten. 

Vilka arbetstagare kan omfattas av korttidsarbete?
Det finns vissa begränsningar av vilka arbetstagare som stödet kan sökas för. Stödet omfattar exempelvis inte nyanställda utan endast anställda som varit anställda under hela eller en del av jämförelsemånaden med samma eller högre sysselsättningsgrad som under stödmånaden.

Därtill kan stöd endast lämnas för arbetstagare som arbetsgivaren var skyldig att betala arbetsgivaravgifter för under stödmånaden och stöd kan inte heller lämnas för ägare av enskild firma.

Genom de ändringar som gäller till den 31 december 2020 kan även familjemedlemmar och uppsagd personal omfattas av stödet. Sedan tidigare gäller att stöd kan sökas för varslad personal. Eftersom det inte finns krav på någon särskild anställningsform eller sysselsättningsgrad kan stöd även sökas för t.ex. visstids- och deltidsanställda om övriga krav är uppfyllda.

Vad krävs för att ansökan om stöd ska kunna beviljas?
De kriterier som regeringen föreslagit ska gälla för att en arbetsgivare ska kunna beviljas stöd är följande.  

Ett sådant godkännande får bara lämnas om  

1. arbetsgivaren har fått tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter, 

2. de ekonomiska svårigheterna har orsakats av något förhållande utom arbetsgivarens kontroll, 

3. de ekonomiska svårigheterna inte rimligen hade kunnat förutses eller undvikas, 

4. arbetsgivaren har använt sig av andra tillgängliga åtgärder för att minska kostnaden för arbetskraft, och

5. arbetsgivaren inte har skatte- och/eller avgiftsskulder som överlämnats till Kronofogdemyndigheten för indrivning. Arbetsgivaren får inte heller ha näringsförbud och om arbetsgivaren är en juridisk person får inte den eller de fysiska personer som har ett betydande inflytande i verksamheten ha näringsförbud.

Det är alltså endast arbetsgivare som uppfyller de ovanstående kraven som kan beviljas stöd för korttidsarbete och det är arbetsgivaren som ska visa att lagens krav är uppfyllda. Det är i nuläget inte helt klart hur dessa krav kommer att tillämpas men exempelvis kan nämnas att kravet på andra tillgängliga åtgärder för att minska kostnaden för arbetskraft ska ha använts enligt regeringen kan innebära att personal som inte är tillsvidareanställd och som inte bedöms verksamhetskritisk, t.ex. konsulter, inhyrd personal eller tillfälligt anställd personal, ska ha sagts upp. Därtill har regeringen uttalat att endast långsiktigt konkurrenskraftiga företag som har för avsikt att återgå till full produktion och ordinarie arbetstider efter perioden med korttidsarbete ska beviljas stöd.

Ett ytterligare krav för att kunna söka stöd för korttidsarbete är att arbetsgivare vid tidpunkten för ansökan inte är på obestånd, är skyldig att upprätta kontrollbalansräkning eller är föremål för företagsrekonstruktion.  

Vad gäller om stöd beviljas?
Tre månader efter att en ansökan om preliminärt stöd har godkänts ska en avstämning ske. Då är det också möjligt att ansöka om ytterligare stöd. Om avstämningen inte skickas in i tid, är arbetsgivaren skyldig att betala tillbaka tidigare beviljat preliminärt stöd.

Här finns Tillväxtverkets information om avstämningen.

Kan arbetsgivare anställa lärlingar och praktikanter och samtidigt erhålla stöd för korttidsarbete?
Tillväxtverket har nu aviserat att det inte är förenligt med lagen om stöd vid korttidsarbete att ta in avlönade lärlingar och praktikanter. Det beror på att arbetsgivaren ska ha använt sig av tillgängliga åtgärder för att minska kostnaden för arbetskraft för att kunna få stödet.

Följande framgår på Tillväxtverkets hemsida (informationen hämtad den 8 juni 2020).
”Arbetsgivaren ska ha använt sig av tillgängliga åtgärder för att minska kostnaden för arbetskraft för att kunna få stöd för korttidsarbete. Att företag tar in avlönade praktikanter och lärlingar är därmed inte förenligt med korttidsarbete.
Detta gäller även för tillfälligt anställda så som sommarjobbare och vikarier. Obetald praktik som t ex ingår i en utbildning och där studiemedel utgår kan vara okej så länge de inte är avsedda att ersätta de anställda som omfattas av korttidsarbete.”

Vilka åtgärder behöver arbetsgivare vidta för att kunna använda korttidsarbete?
Se vår steg för steg guide.

Har Byggföretagen träffat centrala överenskommelser om korttidsarbete med sina fackliga motparter?
Ja, se respektive avtal nedan.  

Överenskommelse med Byggnads (Byggavtalet)

Överenskommelse med Seko (Väg- och banavtalet)

Överenskommelse med Ledarna, Sveriges Ingenjörer och Unionen (Tjänstemannaavtalet)

Tilläggsöverenskommelse (Tjänstemannaavtalet)

Tilläggsöverenskommelse 2 (Tjänstemannaavtalet)

Hur ska den lokala överenskommelsen utformas?
För lokalt kollektivavtal om korttidsarbete på Väg- och banavtalet (Seko) eller på Byggavtalet (Byggnads) så ska särskilda mallar användas. I förhållande till tjänstemannafacken finns inget sådant krav men vi har tagit fram en mall som med fördel kan användas.

Mallarna finns i vår Arbetsgivarguide, under fliken korttidsarbete / korttidspermittering med statligt stöd.

Gäller turordningsregler vid korttidsarbete?
Nej. Vilka arbetstagare som ska omfattas bestäms genom ett lokalt kollektivavtal. Det innebär även att arbetstagare som omfattas av lokalt kollektivavtal inte kan tacka nej till korttidsarbete. 

Behöver arbetsgivaren varsla Arbetsförmedlingen i samband med korttidsarbete?
Nej, Arbetsförmedlingen har uttalat ett något varsel inte behöver innan korttidsarbete införs. Här finns Arbetsförmedlingens information.

Kan man ansöka om stöd för korttidsarbete för en arbetstagare som är uppsagd/ska sägas upp?
Ja. Arbetstagaren ska dock erhålla full lön och övriga förmåner under uppsägningstiden.  

Det finns inte heller något hinder mot att varsla och säga upp en arbetstagare som omfattas av korttidsarbete.  

Hur länge kan en arbetsgivare erhålla stöd för korttidsarbete?
En arbetsgivare kan få stöd i sex månader, med möjlighet till förlängning i ytterligare tre månader. Det finns efter denna period en karenstid på 24 månader från tidpunkten för Tillväxtverkets godkännande av stöd. Dessutom kan den sammanlagda tiden för stöd inte överstiga 24 kalendermånader under en period om 36 kalendermånader. 

Den första stödmånaden ska infalla senast 45 dagar efter ett godkännande om stöd. I annat fall får stöd inte lämnas.  

En ansökan om förlängning ska ha kommit in inom fyra kalendermånader från det att stödperioden om sex kalendermånader inletts. 

Finns det något lönetak för korttidsarbete?
Ja, det finns ett lönetak på 44 000 kr per månad. Lönetaket innebär att arbetsgivare kan ansöka om stöd utifrån ett löneunderlag upp till för närvarande 44 000 kr och eventuellt överstigande lön får arbetsgivaren betala. Detsamma gäller t.ex. pension och försäkringspremier. 

Löneavdrag ska dock göras med de procentsatser som framgår av lagen på hela den anställdes lön, alltså även på lön som överstiger lönetaket.

Vilken lön ska arbetsgivare betala till arbetstagare som omfattas av korttidsarbete?
Arbetsgivaren ska betala ut det aktuella nedsatta lönebeloppet till arbetstagaren. Om stöd beviljas betalas det ut till arbetsgivaren, inte till arbetstagaren. 

Vad är de viktigaste skillnaderna mellan permittering enligt kollektivavtal och korttidsarbete?
Vid permittering enligt kollektivavtal är det upp till arbetsgivaren att, efter att ha meddelat facket enligt det förenklade förfarandet, besluta vilka arbetstagare som ska permitteras. Därefter kan personalkostnaderna minskas genom att de permitterade arbetstagarna erhåller en lägre lön (grundlön) i enlighet med regler i kollektivavtal under permitteringen.  

Vid korttidsarbete krävs det att arbetsgivaren träffar en lokal överenskommelse med facket om vilka arbetstagare som ska gå ner i arbetstid. Dock är det Tillväxtverket som sedan tar ställning till om arbetsgivaren uppfyller kraven för att beviljas stöd för korttidsarbete, och därmed få stöd av staten avseende en del av lönekostnaderna. Det innebär att det, för det fallet att en arbetstagares arbetstid minskas innan Tillväxtverket fattat ett beslut och Tillväxtverket sedan avslår ansökan om stöd, föreligger en risk för att arbetsgivarens besparing endast blir den anställdes löneminskning.  

Vid korttidsarbete gäller som ovan nämnts ett lönetak på 44 000 kr. Lönetaket innebär att arbetsgivare kan ansöka om stöd utifrån ett löneunderlag upp till för närvarande 44 000 kr och eventuellt överstigande lön får arbetsgivaren betala. Detsamma gäller också t.ex. pension och försäkringspremier. En arbetstagare som permitteras med stöd av kollektivavtal erhåller en lägre lön i enlighet mer vad som anges i kollektivavtal, oavsett vilken lön personen hade haft om han eller hon istället arbetade. Dock ska även förmåner såsom pension och semesterersättning betalas vid permittering enligt kollektivavtal.  

Ytterligare en skillnad mellan permittering och korttidsarbete är att det senare kan tillämpas oavsett vilket kollektivavtal en arbetstagare omfattas av medan permittering med stöd av kollektivavtal inte är möjligt beträffande tjänstemän. 

Var finns ytterligare information?
Riksdagen antog de av regeringen föreslagna lagändringarna den 2 april 2020 och lagändringarna trädde i kraft den 7 april 2020. Ansökan om stöd kan nu lämnas in till Tillväxtverket.

Tillväxtverkets hemsida finns guider och information. Vi kommer löpande att uppdatera den här sidan och vid eventuella frågor finns vår rådgivning tillgänglig

Här hittar du vårt webbinarie om korttidsarbete som hölls den 28 april.