Avtal 2020
Så skapar Byggföretagen en bättre bransch
Exempel på vad Byggföretagen gör inom våra olika områden
Byggföretagens fokusområden är attraktiva kollektivavtal, sund konkurrens, säkerhet och kompetensförsörjning. Våra medlemsföretag skapar jobb och välfärd, värnar sina anställda med kollektivavtal, företagshälsovård, sjuk- och olycksfallsförsäkringar och pension. Tillsammans bygger vi Sverige på schyssta grunder. Här listar vi exempel på vad vi gör inom våra olika områden.
Frågor och svar om varsel
Få avtalsuppdateringar via SMS
För journalister och media
Nyheter
Avtal klart för Väg- och banavtalet
Byggföretagen och Seko har kommit överens om ett nytt Väg- och banavtal med en avtalsperiod om 29 månader. Avtalsvärdet om 5,4 procent är i enlighet med märket. Inom ramen för avtalsvärdet har parterna enats om extra pensionsavsättningar som innebär att den totala extra pensionsavsättningen kommer, vid den andra revisionstidpunkten, hamna på samma nivå som på Byggavtalet.
Så påverkas ditt företag av det nya Byggavtalet
Den 26 november kom Byggföretagen och Byggnads överens om ett nytt Byggavtal för närmare 70 000 personer anställda i bygg- och anläggningsbranschen. Nedan har vi samlat dom viktigaste förändringarna som berör dig.
Nytt avtal stärker arbetet för en schysst byggbransch
Byggföretagen och Byggnads har kommit överens om ett nytt Byggavtal inom ramen för industrins märke på 5,4 procent över 29 månader. – Vi har haft som gemensamt mål att skapa en attraktiv, sund och säker byggbransch. Det finns en styrka av att kunna lösa svåra frågor tillsammans. Detta borde kunna ha löst sig utan att använda varsel och hot om strejk. Den verkliga motståndaren är de företag som gör branschen oseriös, säger Catharina Elmsäter-Svärd, vd på Byggföretagen.
Mats Åkerlind: ”Djupt oansvarigt av Byggnads att varsla om strejk”
Byggnads har varslat om strejk i byggbranschen från den 27 november. Mats Åkerlind, förhandlingschef […]
”Vi måste trygga jobben hos seriösa företag”
Den 1 december ska Byggavtalets nya löneregler börja tillämpas. Nu intensifieras förhandlingarna. Byggföretagens förhandlingschef Mats Åkerlind berättar mer.
Avtal klart för Tjänstemannaavtalet
Byggföretagen och Ledarna, Sveriges Ingenjörer och Unionen har kommit överens om ett nytt Tjänstemannaavtal […]
Avtalsrörelsen börjar om i ekonomiskt sargat Sverige
Avtalsrörelsen mellan Byggföretagen och Byggnads drar igång i oktober. Parterna växlade yrkanden i mitten […]
Fakta och statistik
Byggföretagens yrkanden
Byggnads yrkanden
Vanliga frågor och svar
Vad är ett kollektivavtal?
Ett kollektivavtal är en skriftlig överenskommelse om anställningsvillkor mellan ett arbetsgivarförbund eller en enskild arbetsgivare och en facklig organisation.
Vad ingår i ett kollektivavtal?
Ett kollektivavtal reglerar villkor för lön, anställningsform, arbetstid, semester, försäkringsskydd med mera.
Vad är märket?
Märket är nivån på kostnadsökningar som i en avtalsrörelse sätts av parterna inom den mest konkurrensutsatta sektorn, industrin, och som fungerar som riktmärke för samtliga sektorer på arbetsmarknaden.
Vad menas med parter?
Parterna på arbetsmarknaden är arbetsgivarnas organisationer och fackförbunden. Dessa parter sköter bland annat kollektivavtalsförhandlingarna.
Vad menas med yrkanden?
Ett annat ord för yrkande är avtalskrav, det vill säga de önskemål som parterna har i en avtalsförhandling.
I vilka fall gäller lag över kollektivavtal?
Det finns två viktiga lagar som delvis tagit över sådant som tidigare var kollektivavtalsreglerat. Dessa två lagar är Medbestämmandelagen (MBL) från 1976 och Lagen om Anställningsskydd (LAS) från 1982.
Vilka olika kollektivavtal finns för Byggföretagens medlemmar?
Byggföretagen representerar arbetsgivarna i förhandlingarna om tre olika kollektivavtal:
Byggavtalet – ett avtal mellan Byggföretagen och Byggnads
Väg- och banavtalet – ett avtal mellan Byggföretagen och Seko
Tjänstemannaavtalet – ett avtal mellan Byggföretagen och Ledarna, Sveriges Ingenjörer och Unionen
Vad är kollektivavtalets historia?
I Sverige bestäms många av arbetsmarknadens regler i kollektivavtal i stället för i lagar, något som grundar sig på en överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare ända från 1938. En av Byggföretagens viktigaste uppgifter är att förhandla fram några av dessa kollektivavtal och stötta medlemsföretagen vid förhandlingar kring innehållet i dessa kollektivavtal.
År 1938 slöt Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) och arbetstagarorganisationen Landsorganisationen i Sverige (LO) ett avtal, det så kallade Saltsjöbadsavtalet, om spelreglerna på arbetsmarknaden. Bakgrunden till överenskommelsen var en lång tid med många arbetsmarknadskonflikter och strejker i Sverige och syftet med avtalet var att skapa arbetsfred och ett bättre samarbete mellan parterna. Detta samspel mellan arbetsgivare och arbetstagare, där parterna gemensamt förhandlar fram vilka regler som ska gälla för löner och arbetsvillkor, har därefter kommit att kallas för den svenska modellen. En modell som präglas av samförstånd och överenskommelser utan statlig inblandning.
Sverige har haft en lång historia av okontrollerade kostnadsökningar under 1970- och 1980-talen. Det ledde till hög inflation och försämrad konkurrenskraft. Därför kom arbetsgivare och fack överens om det så kallade Industriavtalet 1997 som sedan förnyades 2011. Syftet var att den konkurrensutsatta industrin skulle sätta ”lönemärket” för att skapa en ordnad lönebildning och stärka konkurrenskraften. Idag är vi än mer beroende av framgångsrik export samtidigt som den internationella konkurrensen ökat och läget för vår exportindustri är känsligare än någonsin.